Läs senare

Fortsätt uppvärdera läraryrket

LedareDet enda som långsiktigt kan lösa lärarbristen är att staten och arbetsgivarna ser till att göra yrket attraktivt.

07 Nov 2017
Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Hur läraryrket beskrivs och värderas har stor betydelse för känslan och yrkesstoltheten hos lärarkåren, samt för vilken bild av yrket som allmänheten får. Att få arbeta med något meningsfullt och känna uppskattning för det man gör är viktigt för att man ska vara villig att lägga ner tid, arbete, kraft och möda — och än mer om man ska vara villig att fortsätta göra det.

Mötet med varje barn och elev är fantastiskt. Att få vara delaktig i och göra skillnad för individers lärande och utveckling är svårslaget.

Men läraryrket är inget kall. Det är ett samhällsnyttigt arbete som förtjänar stor respekt och högt förtroende hos allmänhet och beslutsfattare, där hög lön och goda villkor borde vara en självklar hygienfaktor.

Lärares långa utbildning och stora ansvar måste visa sig i både lönekuvertet och i arbetets innehåll.

Vi vet sedan länge att för få söker sig till läraryrket, att för många väljer att lämna yrket och att lärarbristen kommer vara ett faktum under flera år framöver. År 2025 beräknas Sverige sakna 65 000 utbildade lärare. Men lärarbristen är egentligen ingen svårlöst ekvation. Det handlar helt enkelt om att förbättra värderingen av yrket så att den bättre motsvarar den betydelsefulla insats för individer och samhällets framtid som lärare utför.

Nyligen presenterade Sveriges Kommuner och Landsting ny statistik som visar att snittlönen för lärare i grundskolan och gymnasiet har stigit med 25 procent mellan 2010 och 2016. Orsaken är en kombination av nya statliga pengar till lärarlöner, satsningar av en del kommuner och att lärare byter jobb oftare.

De senaste årens höjning av lärarlönerna har gjort att läraryrket hämtat upp en del av det som tappats gentemot andra yrkesgrupper, men långt ifrån tillräckligt. Lärarlönerna måste fortsätta öka mer än arbetsmarknadens genomsnitt under många år framöver. Så länge en grundskollärare tjänar 12 000 kronor mindre än en ingenjör och en gymnasielärare tjänar 14 000 mindre än en jurist, upplevs läraryrket inte som ekonomiskt attraktivt. Lärares långa utbildning och stora ansvar måste visa sig i såväl lönekuvertet som i arbetets innehåll.

Det enda som långsiktigt kan lösa lärarbristen är att staten och de kommunala och privata arbetsgivarna ser till att göra läraryrket till ett attraktivt framtidsyrke. Ett läraryrke som lockar unga, behåller erfarna och står sig i konkurrensen med andra akademikeryrken är vad både avtalsrörelse och valrörelse måste handa om.

För en tid sedan presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) statistiken för antagningen till högskolan inför vårterminen. Det totala antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningar har minskat med 5 procent mellan vårterminen 2017 och vårterminen 2018. Mest minskar ansökningarna till grundlärarutbildningen och förskollärarutbildningen.

Antagningsstatistiken är inget annat än en tydlig illustration av att uppvärderingen av läraryrket måste fortsätta. Om fler ska söka sig till yrket, och fler lärare ska vilja stanna kvar, så måste lönerna öka, arbetsbelastningen minska och möjligheterna till professionell utveckling förbättras.

ur Lärarförbundets Magasin