Läs senare

Frågetecken för resultat från 6 av 10 nationella prov

Nationella provI fyra fall av tio får elever som skrivit ett nationellt prov en generösare rättning av skolans lärare än av en extern bedömare. Det förekommer också att elever blir strängare bedömda. Totalt sex av tio resultat från nationella prov kan därmed ifrågasättas, visar en färsk rapport från Skolinspektionen. Men nu ska provrutinerna ändras.

Resultatet av omrättningarna bekräftar bilden av att bedömningar och betyg inte sätts på likvärdiga grunder. Enligt rapporten, som överlämnats till regeringen, är andelen avvikelser – alltså olika provbetyg beroende på vem som rättat – störst bland NO-proven. I svenska i årskurs 9 och i gymnasieskolan har andelen elever som fått ett högre betyg av skolans lärare jämfört med den externa rättaren ökat.

Rapporten visar också att det fortfarande är vanligast att elevens ordinarie lärare rättar proven, trots att sambedömning – med fler lärare involverade – ökat.

De nationella proven är tänkta att fungera som en nationell måttstock för rättvisa betyg över hela landet. Att de inte fungerar så har varit tydligt länge – det har funnits svårförklarliga glapp mellan provresultat och betyg.

Riksdagen sa i går ja till en lagändring som klargör att resultaten från nationella prov ska ha särskild betydelse i betygssättningen. Det kan tyckas självklart att det ska finnas en koppling mellan provresultat och betyg, men regeringen har sett lagändringen som nödvändig just för att motverka omotiverade glädjebetyg. Dessutom ska proven digitaliseras, lösningarna avidentifieras och bedömningen göras av någon annan än den undervisande läraren.

– Jag är väldigt glad att riksdagen har klubbat regeringens förslag – nu kommer vi få bättre ordning och reda i betygssättning och kunskapsbedömning, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i ett pressmeddelande.

Lagändringen träder i kraft kommande sommar.

ur Lärarförbundets Magasin