Läs senare

Fridolin vill ge lärare makt att besluta om stöd

Lärare ska få betydligt större makt att besluta om elever med behov av stöd ska få hjälp. Det utlovar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

05 Mar 2015

Regeringen vill införa en läsa-skriva-räkna garanti för lågstadiet. En utredning ska tillsättas inom kort och planen är att garantin ska vara på plats från 2017.

Utbildningsminister Gustav Fridolin säger att läsa-skriva-räkna garantin inte handlar om att skapa en juridisk apparat där föräldrar ska kunna överklaga att deras barn inte får det stöd de behöver.
– Grundtanken är precis som för vårdgarantin att den ska garantera att alla insatser som är möjliga sätts in. Men man kan aldrig garantera att någon lär sig någonting, säger han.

Däremot ska Skolinspektionen granska att skolorna följer de tydliga och uppföljningsbara regler som beslutas.

Vad gör lärare om de inte får gehör på sin skola, hos sin rektor eller hos sin kommun när elever behöver stöd?
– Tanken är att läraren ska ha betydligt tydligare beslutsmakt hos sig i betydelsen att när den identifierar ett behov så ska stödet också komma på plats, säger Gustav Fridolin.

Han hänvisar till att man i Finland, sedan år 2010, har haft en trestegsmodell där det tydligt framgår vilka åtgärder och insatser som läraren själv kan besluta om för elever i behov av stöd.

I steg ett kan det handla om att ge undervisning i mindre grupp eller att kalla in en specialpedagog. I steg två kan läraren besluta om fler undervisningstimmar för en elev. Rektorn ansvarar dock för att göra det möjligt. I det tredje steget handlar det om åtgärder där elevhälsoteam och specialpedagoger kan kopplas in. De kan behöva justera kunskapsmål för en elev eller ge eleven längre tid på sig att genomföra grundskolan.

– En sådan modell ger en tydlighet kring vilka insatser som ska göras, vem som fattar besluten och hur de kommer på plats, säger Gustav Fridolin.

Inspirationen till regeringens idéer kring satsningar på de yngre barnen hämtar Gustav Fridolin alltså från Finland. I tre dagar har utbildningsminister Gustav Fridolin varit på statsbesök där. Tiden har framförallt använts för att få en inblick i grannlandets hyllade utbildningssystem. Det har varit besök inom studie- och yrkesvägledningen, lärarutbildningen och övningsskolorna, men det viktigaste har varit att se hur Finland arbetar med tidigt stöd.

Fridolin säger att länderna ger lika stor andel elever särskilt stöd. Men medan Finlands speciallärare och specialpedagoger riktar in sig på elevernas första år så görs störst åtgärder i Sverige för äldre elever i högstadiet.
– Sannolikt blir det både dyrare och mer ineffektivt, konstaterar han.

I Finland slutar 0,4 procent av eleverna varje år i grundskolan utan avgångsbetyg. Så har det varit under det senaste decenniet. I Sverige slutade 13,1 procent av eleverna nian (VT 2014) utan att vara behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram. De siffrorna vill regeringen få bukt med genom att rikta mer insatser mot lågstadiet.

Även om Sverige under senare år närmast fördubblat antalet förstahandssökande till både speciallärar- och specialpedagogutbildningen så är det fortfarande för få för att täcka det behov som finns när regeringen nu vill satsa på de yngre barnen. Och pensionsavgångarna är stora.

– Vi är fast beslutna om att återkomma med pengar både för att skolorna ska kunna anställa fler speciallärare och specialpedagoger för de yngre eleverna, men även skapa bättre villkor för de som vill utbilda sig till det. Vi tittar nu på olika modeller för hur det ska kunna fungera utifrån den budget vi nu sitter och förhandlar om, säger Gustav Fridolin.

Lågstadielöftet

  • Läsa-skriva-räkna garantin är en del av regeringens lågstadielöfte.
  • I den ingår investeringar som riktar sig till skolans tidigare år. Det handlar om förstärkt specialpedagogik, mer personal för att frigöra tid för lärarna, mindre undervisningsgrupper och en obligatorisk förskoleklass.
  • Totalt innebär lågstadielöftet satsningar på cirka 3,5 miljarder kronor årligen.

ur Lärarförbundets Magasin