Läs senare

Friskolebas trött på svartmålningen

En positivare inställning från lärarfacken. Det efterlyser Marcus ­Strömberg, vd för Academedia, landets näst största anordnare av utbildning.

15 Okt 2015
Friskolebas trött på svartmålningen
»Vi kan göra den svenska förskolan till en exportsuccé.« Foto: Dan Hansson

Vittra, Plusgymnasiet, Pysslingen… Närmare 30 varumärken rullar på tv-skärmen på Academedias huvudkontor i Stockholm. Här trängs förstelärare på kurs bland tavlor på temat »Window of opportunity«, målade av rektorer under en tidigare fortbildning.

Friskolejätten beskriver sig själv som en stolt förälder med många barn. Och som ett stort paraply som skyddar när det blåser hårda vindar.

Vindarna har blåst länge kring de riskkapitalbolagsägda skolorna men Marcus Strömberg fokuserar helst på möjligheterna — i Tyskland, på börsen, en egen lärarhögskola.

Ni vill rekrytera de bästa. Vad säger du om ert löneläge?

— Jag förstod att du skulle ställa den frågan. Vi ligger efter på några geografier och inom några områden men jag delar inte bilden att det är så stora avvikelser. Då skulle vi inte ha så många duktiga lärare som vi har. Mycket är också en åldersfråga, våra lärare är yngre.

Tycker du att lönen är viktig för att locka lärare?

— Den är självklart viktig men inte viktigast, för det är friutrymmet, möjligheten att påverka och att jobbet är roligt. Men vi ska ha konkurrenskraftiga löner och större lönespridning. Jag var på en skola i Göteborg igår där vi har matematiklärare som ligger på 37 000—38 000 inklusive förstelärartillägget.

Er lärartäthet är också lägre. Varför då?

— Lärartätheten är viktig utifrån en basnivå men du kommer aldrig att kunna ha samma överallt. Har du lite lägre totalt sett, som vi, beror det bland annat på att många skolor är attraktiva. Lärartätheten blir ju per definition lägre om du har 25 elever i varje klassrum än om du har 15.

Men en skola med många elever har väl mer pengar att anställa för?

— Det är inte alltid det går att anpassa storleken på grupperna. Och vi har många skolor i tuffa områden där lärartätheten är mycket högre. Variationen visar att vi är duktiga på att planera och resursfördela.

Många hävdar att det är de lägre lönerna och den lägre lärartätheten som gör det möjligt att gå med vinst. Lärarförbundet kritiserade så sent som i augusti löneläget i friskolorna. Kommentar?

— Jag tycker att svartmålningen är sorglig. Facken skulle precis lika gärna kunna säga att friskolereformen är den största valfrihetssuccén vi har haft i Sverige. Jag skulle uppskatta om facken gav oss ett erkännande och började se oss som ett gott exempel på hur man kan lyfta resultaten. Våra föräldra-, medarbetar- och ledarundersökningar pekar på mycket goda resultat. Det är väl ett kvitto på någonting?

Elevernas måluppfyllelse då? Är den högre?

— Ja, i grundskolan. I gymnasieskolan är den som i Sverige i snitt.

Behörigheten är ett tredje område där ni skiljer ut er från kommunerna. Hur klarar ni betygssättningen till jul?

— De som är legitimerade ska sätta betygen och de får göra det med viss hjälp av de obehöriga. Precis som det fungerar på många kommunala skolor. Det är klart att det kommer att bli krävande, framför allt inom matematik och naturvetenskap, men jag ser ändå att vi är inne på en positiv resa.

Enligt er grundskolechef Sofia Larsen riskerar de som inte är legitimerade till årsskiftet att varslas om uppsägning. Blir det så?

— Det kan bli den yttersta konsekvensen men vi ska göra vad vi kan för att undvika det. Många av våra lärare går Lärarlyftet eller egen utbildning och för andra kanske vi kan hitta någon typ av kompletterande anställning, som lärarassistent eller liknande.

Foto: Dan HanssonNi vill starta en egen lärarhögskola — ett »Handels« för blivande lärare med toppintagningsbetyg och egen examensrätt. Kan ni bestämma hur hög intagningspoängen ska bli?

— Man kan väl få drömma? För vad är det som gör Handelshögskolan så bra? Jo, lärarna, den högkvalitativa utbildningen och att man kommer ut i bra jobb ganska fort. Ska du jobba inom finans i dag ska du ha gått där. På samma sätt ska de som får de riktigt intressanta karriärtjänsterna i skolans värld i framtiden ha gått vår lärarhögskola.

Sedan Sverigedemokraterna ändrat åsikt om välfärdsvinsterna finns inte längre en majoritet i riksdagen för att begränsa vinstuttagen. Det har gjort att riskkapitalbolagen ser en möjlighet att bli av med sina välfärdskoncerner genom att introducera dem på börsen. Det gjorde Nordic Capital med vårdbolaget Capio i somras. Nu vill EQT göra det med Academedia.

Vill folk köpa Academediaaktier? Senast 2018 är det val igen och det politiska hotet har knappast försvunnit.

— Det är klart att det kan skapa en osäkerhet men jag tror att den är betydligt överdriven. Förbjuder man vinstdrivande företag i välfärden innebär det att Engelska skolan, Kunskapsskolan och Academedia inte kommer att finnas. Vi är så pass stora att det skulle bli kris om vi försvinner. Det vet politikerna mycket väl.

Ni kan väl göra om er till icke vinstdrivande? Eller så får kommunerna gå in och ta över? Eller rektorn och några lärare?

— Du tror att det är så lätt? Det tror inte jag. Det är orealistiskt och ogenomtänkt. De privata företagen har gjort skolvalet tillgängligt för alla. Hade vi bara haft ideella organisationer hade det varit Viktor Rydberg, Lundsberg och några till. Det är de som segregerar, inte vi, för där ställs barn i kö redan vid ett års ålder.

Förra året köpte ni Espira med 80 förskolor i Norge. Det kanske är i andra länder framtiden finns?

— Vi kommer att växa här också men den stora potentialen ser vi i förskolor utomlands, det är ingen tvekan om det. Vi är en bra bit på väg i Tyskland och tittar även på Finland och Frankrike. Vi kan göra den svenska förskolan till en exportsuccé och en internationell karriärmöjlighet för förskollärarna. Redan i dag har vi jättemånga som åker till Norge och jobbar.

Så Academedia kommer att finnas kvar om fem år?

— Vi kommer att finnas kvar om 50 år.

Detta är Academedia

  • 60 000 barn och elever från förskolan till gymnasiet.
  • 30 000 vuxenstuderande.
  • 12 500 medarbetare.
  • 6,4 miljarder i omsättning 2013/2014.

Rörelsevinst 450 miljoner (7,1 procent) 2013/14.

Löner Förra hösten tjänade en friskolelärare på högstadiet i snitt 28 421 kronor (avtalsområde Almega). En kommunalt anställd lärare i grundskolans senare år tjänade i snitt 30 816 kronor.

Lärartäthet 13,7 elever per Academedialärare i grundskolan och 15,2 i gymnasieskolan (12,1 respektive 11,9 i kommunala skolor).

In på livet med Marcus Strömberg

Aktuell Vd för Academedia som snart kan vara på börsen.

Ålder 48.

Bakgrund Civilingenjör. Jobbade på Saab och med forskning i teknisk fysik. Lärare i vuxenutbildning, rektor/platschef och så småningom direktör på Lernia. Till Academedias vd-post 2005.

Familj Fru, tre barn på 15, 18 och 20, två katter och en hund.

Bor Villa i Jönköping. Veckopendlar till Stockholm och Göteborg.

På fritiden Är ingen stor motionsatlet men gillar friluftsliv. Tycker om att gå ut med hunden,
vara ute i skogen, cykla och åka skidor.

Personlig pryl Vår personaltidning Framstegs nummer med mattetema ligger mig extra varmt om hjärtat. Jag tror att det är avgörande för både unga och för Sverige att vi knäcker mattekoden. Det betyder mycket för vår förmåga att lösa problem och utveckla innovationer

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin