Läs senare

Friskolejättens vinst: 6.300 kronor per elev

Förra läsåret tog landets största friskolekoncern i snitt ut 6.300 kronor i överskott från varje elev. Det visar Lärarnas tidnings granskning av Academedia.

26 Mar 2013

Friskolekoncerner har en hög lönsamhet – högre än närings­livet som helhet. Genom att använda delar av elevpengen för att starta nya skolor eller köpa redan befintliga ökas värdet i koncernerna.

Pengarna ansamlas i bolagen för att skapa vinst vid en försäljning. Eller så överförs de till moderbolaget i ett skatte­paradis i form av räntor på internlån.

Landets största friskole­koncern Academedia har samman­lagt cirka 160 grund- och gymnasieskolor i ett 30-tal aktiebolag. Överskotten från 25 av bola­gen förs över till två andra Academediabolag som sköter resultatredovisningen och slussar pengar vidare uppåt i koncernen.

190 miljoner kronor fördes vidare från de 25 bolagen ­under räkenskapsåret 2011–12, visar Lärarnas tidnings granskning. Det skulle räcka till 400 nya lärare.

Sammanlagt gick 30.000 barn och elever i bolagens skolor (i några fall ingår förskolor i siffrorna). Delar man de 190 miljonerna med antalet elever blir den genomsnittliga summan som togs ut ur skolorna drygt 6.300 kronor per elev.

Bakom genomsnittssiffran döljer sig stora skillnader. Mest pengar per elev fördes ut från Plusgymnasiet (cirka 16.600 kronor), Ljud- och bildskolan (13.600) och Vittra­skolorna (13.100).

Det finns också bolag som gjorde negativa resultat. Värst var det för Vittragymnasiet som gick över 44.000 kronor back per elev.

Skolpengen är i princip friskolornas enda inkomstkälla. Personalen utgör den största kostnaden. Vinsterna möjliggörs av att lärartät­heten och andelen lärare med peda­gogisk högskoleexamen är lägre än i riket som helhet.

Detsamma gäller lönerna. Dessa går inte att få ut för Academedia separat men av statistiken för samtliga skolbolag organiserade i Almega tjänste­företagen, framgår att en fri­skoleanställd gymnasielärare tjänar i snitt 1.700 kronor mind­re än en kommun­anställd.

För grundskollärarna är skillnaden knappt 500 kronor till friskoleanställdas nackdel.

Socialdemokraternas parti­styrelse vill införa krav på lärar­täthet och utbildning för att garantera att en större del av pengarna kommer eleverna till del. Det skulle bli Skolinspektionens uppgift att kontrollera att skolorna lever upp till kraven.

– De resurserna och den kompetensen har vi inte än, säger generaldirektören Ann-Marie Begler.
Skolinspektionen har i dagarna äskat fem miljoner kronor från regeringen för att bygga upp ett ekonomiskt sekre­tariat och kunna ­granska friskoleföretagens och de stora koncernernas ekonomi.
 

LÄS MER: Acedemedias vinst skolbolag för skolbolag

Det här skulle vinsten räcka till:

Fyra nya lärare på heltid

eller

en skolkurator och en skolpsykolog

eller

en interaktiv skrivtavla i varje klassrum

eller

en dator till varje elev

eller

1.890.000 blyertspennor

eller

35 kronor mer till varje måltid för varje elev varje dag.

Räknat på en skola med 300 elever.

LÄS MER: Så räknade vi

Det här är Academedia

  • Största friskole­koncernen med 45.000 barn och elever från förskola till gymnasium samt 20.000 i vuxenutbildning.
  • Har 8.000 anställda, varav 7.000 pedagoger.
  • Några skolnamn: Vittra, PeterSvenskolan, NTI-gymnasiet, Didaktus, Plusgymna­siet, IT-gymnasiet, Mikael Elias teoretiska gymnasium och Rytmus.
  • Ägs av Wallenbergkontrollerade riskkapitalbolaget EQT via en fond och bolaget Marvin Holding Limited på Guernsey.

 

 

Så gjorde vi

  • Samtliga årsredovisningar för juli 2011–juni 2012 från de Academedia-företag som har grundskolor och gymnasieskolor ingår i granskningen, utom Pysslingen som köptes under räkenskapsåret.

Elev- och lärarstatistiken är hämtad från Skolverkets data­bas Siris och gäller läsåret 2011–12.

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej