Läs senare

Friskolor enda valet för sexåringar i Täby

I Täby är två kommunala grundskolor så överhopade av ansökningar att barn som ska börja förskoleklassen i praktiken är hänvisade till en friskola. Föräldrar frågar sig om valfriheten inte gäller även de som vill gå kommunalt.

01 Mar 2011

Kommunala Rösjöskolan, en F–5-skola i Täby, har inför höstterminen fått många fler ansökningar till förskoleklassen än vad man har platser för. Ett 15-tal barn från närområdet kommer inte in.

De drabbade sexåringarna och deras familjer är nu hänvisade till de två friskolorna i området. Men i Täby friskola, som får sökande från hela kommunen, är det också fler barn än platser. Återstår Milstensskolan, en Pysslingenskola som har haft svårt att få elever.

Flera av föräldrarna vill överhuvudtaget inte att deras barn ska gå i friskola. De vill ha en kommunal. Men den näst närmaste, Ellagårdsskolan, är i samma situation som Rösjöskolan – med cirka 15 fler sökande än platser.

– Kommunledningen tycker att man kan placera barn i privata skolor lika väl som i kommunala. Men vi anser inte att man kan bygga planeringen på att det finns platser på friskolorna, säger Christina Flack, ordförande för Lärarförbundets lokalförening i Täby.

Täby är valfrihetens Mecka och det har, åtminstone hittills, varit ideologiskt viktigt för kommunledningen att privatiseringarna överlever. Enligt Lärarförbundet kan det vara en medveten strategi att föra över så många elever som möjligt till de fristående skolorna. Kommunen har i dag 20 kommunala och 19 fristående grundskolor. En enda förskola är kommunal.

– Vi anser att det är hög tid att effekterna av valfriheten analyseras, säger Christina Flack.

Eva Wittbom (FP) är ordförande i barn- och grundskolenämnden. Hon tror inte att så många väljer bort friskolor av ideologiska skäl utan att det handlar om andra saker, som rykten och var syskon och förskolekompisar går.

– Det finns plats på rimligt avstånd i Milstensskolan. Och den som absolut vill gå kommunalt kan få plats någon annstans i kommunen, säger hon.

Hon tillägger att valfrihet råder eftersom alla föräldrarna har valt tre skolor och ska ha fått åtminstone sitt tredjehandsval.

Men det var ett val under galgen anser en förälder som valde friskola i andra hand för att gardera sig och som vill vara anonym:

– Vi ville ha en kommunal skola eftersom vi inte anser att utbildning ska vara en affärsidé. Men att gå kommunalt längre bort i Täby är inte ett realistiskt alternativ. Det vore som att flytta till en annan stad för vår
sexåring.

Enligt skollagen, både den nu gällande och den som träder i kraft den 1 juli, måste kommunerna alltid bereda plats i en kommunal skola för den som vill och behöver. Man måste också ta hänsyn till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt och bekosta skolskjuts om det annars skulle bli för farligt eller för krångligt för eleven att ta sig mellan hemmet och den kommunala skolan.

Det är olyckligt om människor upplever att de hamnar i ett tvångsläge. Så var det inte tänkt att lagen och valfriheten skulle fungera, enlig Frank Nordberg, jurist på Skolinspektionen.

– Det ska inte vara så svårt att få kommunal skolplats att en friskola i praktiken är vad som återstår. Då har man hamnat i gränslandet för det tillåtna, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin