Läs senare

Fritidspedagoger tar strid på nätet

Tusentals fritidspedagoger protesterar mot att de inte får legitimation. »Vi betraktas som andra klassens pedagoger«, säger Mikael Andersson.

02 Nov 2011
Fritidspedagoger tar strid på nätet
Andreas Larsson, Sjöbo, och Mikael Andersson, Helsingborg, ser till att debatten hålls levande. Bild: Ewa Levau

Det kokar bland landets fritidspedagoger. I alla fall på nätet. På kort tid har det internetbaserade uppropet »Fritidspedagoger kräver förändring« fått över 2 000 namnunderskrifter. Facebook-gruppen »Fritidspedagoger kräver lärarlegitimation« har över 1 500 medlemmar.
I Facebook-gruppen sjuder debatten — där vädrar arga, ledsna och besvikna fritidspedagoger sin kritik, främst mot utbildningsminister Jan Björklund (FP), men även mot Lärarförbundet, som anklagas för att inte göra tillräckligt. Vissa kräver Björklunds avgång, andra talar om strejk.

Lärarnas tidning har träffat Andreas Larsson, fritidspedagog på Färsinga lärcentrum i Sjöbo, och Mikael Andersson, fritidspedagog på Maria Parkskolan i Helsingborg, två av de flitigaste debattörerna på Facebook-sidan.

Fotografen ber fritidspedagogerna att posera framför basketkorgen på skolgården på Färsinga lärcentrum. Men de vägrar.

— Det är precis den bilden vi protesterar mot, den traditionella bilden av fritidspedagoger som administratörer av pingiskön, säger Andreas Larsson.

Det finns ett allmänt missnöje hos fritidspedagogerna mot att politiker och skolledare undervärderar fritidshemmen och yrket, och med att barngrupperna växer och personaltätheten minskar.

Men den tändande gnistan för nätupproren är regeringens beslut att det inte behövs legitimation för att arbeta i fritidshemmet.

— Legitimationen blir en vattendelare, mellan professionella och lekmannamässiga yrkesutövare, säger Mikael Andersson.

— Varför ska inte hela skolväsendet kvalitetssäkras? frågar sig Andreas Larsson.

Deras främsta argument för att fritidspedagoger ska ha legitimation är att fritidshemmen och fritidspedagogiken har en avgörande betydelse för elevernas utveckling, inte minst den sociala. Och att detta har ett egenvärde, inte minst när kunskapsbegreppet alltmer handlar om att mäta resultat.

— Skolans form passar inte alla. Vi kan utveckla ungarnas kunskaper på ett annat sätt, konstaterar Mikael Andersson.

— Vi kan skapa relationer på ett djupare plan. Det är särskilt viktigt för de stökiga eleverna. Kan vi vinna ungarnas hjärta har man väldigt mycket nytta av det i skolan. Allt lärande hänger ihop, säger Andreas Larsson. 

Uppropet på nätet

Nätuppropet »Fritidspedagoger kräver förändring« ställer bland annat dessa krav:

  • Fritidspedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem ska vara de pedagogiskt ansvariga på fritidshemmet.
  • De ska omfattas av legitimation.

Lärarförbundet har 13 500 medlemmar som klassas som fritidspedagoger.

Nätuppropet finns på namninsamling.se

Läs vidare

»Fritidspedagoger kräver lärarlegitimation«
på www.facebook.com

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej