Ingår i temat
Källkritik
Läs senare

”Gör eleverna till nyhetsgranskare”

KällkritikKlassisk bildning måste vara grunden, men digitala medier kräver ett helt nytt kritiskt tänkande. Det menar didaktiklektorn Thomas Nygren.
– Elever behöver stöd för att hantera pågående ­flöden, säger han.

Foto: Jens L´Estrade

Blåsenhus campus ligger precis vid utkanten av Linnés botaniska trädgård i Uppsala. Från den hypermoderna skapelsen i glas, stål och betong ser man ut mot de gamla 1700-talshusen. Byggnaden har fått pris för att den vitaliserat den historiska miljön på ett respektfullt sätt.

Här jobbar Thomas Nygren, forskare i historiedidaktik, som har specialiserat sig på källkritik i digitala medier. Högt upp under taket tar vi plats, som i en rund rymdfarkost, med fri utsikt över den stora glasade entréhallen.

Du tycker att digitala medier kräver ett uppdaterat kritiskt tänkande. Varför?

— De digitala medierna i sig uppmuntrar vissa beteenden och tankemönster, medan de hämmar andra. Det räcker inte med ­traditionella checklistor för webben. Elever behöver stöd för att hantera pågående ­flöden. Många fejknyheter och vinklade webbplatser är så professionellt gjorda att de lurar även ­professorer.

För att aktivera den kritiska blicken behöver man känna till världen.

Just nu pratar alla om källkritik. Finns det några risker med det?

— Jag blir lite orolig för att man vill kasta ut den gamla historie- och samhällskunskapsundervisningen och bara granska nyheter. Eleverna måste också lära sig att urskilja de stora strukturerna. Därför är det kanske ännu viktigare att också fokusera på grundläggande kunskaper i historia och samhällskunskap, som klassisk källkritik, ideologierna, olika välfärdssystem.

In på livet

Carl Thomas Nygren

Aktuell: Forskar om källkritik, kritiskt tänkande, mänskliga rättig­heter och digitala medier. Också verksam i forskningsteamet Stanford History Education Group.

Bakgrund: Legitimerad gymnasie­lärare i historia och samhällskunskap. Gymnasielektor i historia. Doktorerade 2011 i historiedidaktik. I dag docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet.

Ålder: 45.

Familj: Fru och två döttrar, 15 och 17 år.

Bor: Villa i Gävle.

Boktips: ”David och Goliat – konsten att slåss mot jättar” av Malcolm Gladwell. ”Den ger en synvända på hur viktigt det är att inte hamna i en för bra grupp.”

Foto: Jens L´Estrade

Personlig pryl: ”Jag har spelat volleyboll väldigt länge. Alla tankar och funderingar försvinner när man fokuserar på bollen. På Stanford var det fantastiskt, de hade en beachvolleyplan mitt på campus.”

 

— Eleverna kan till exempel inte se om något är högerextremt om de inte vet hur ­högerextremism ser ut.

Källkritik har skrivits in i de senaste läroplanerna. Men vad är egentligen källkritik?

— (skratt) Det är en sak att skriva in källkritik, en annan sak att utröna vad det är. Forskarna är inte eniga om huruvida källkritik är en mer allmän kunskap eller en mer ämnesspecifik. Vi har precis startat en studie och märker att det inte är helt klart hur källkritik ser ut i de olika ämnena.

— Men en grundläggande kärna handlar om att lära sig att hantera information på ett eftertänksamt sätt — med tanke på exempelvis avsändaren, vad andra säger och hur väl man argumenterar för sin sak.

Vad kan det handla om mer?

— Om ett slags allmänorientering. För att över huvud taget kunna aktivera den kritiska blicken så behöver man känna till världen och förstå hur saker och ting hänger ihop.

Varför räcker det inte med traditionell källkritik på nätet?

— Kritiskt tänkande kräver eftertanke och ­fokus, men digitala medier är designade för att man ska stanna en kort tid och sedan klicka sig vidare. Informationsflödet får oss att göra saker snabbt, samtidigt som vi hela tiden blir distraherade. Det leder till att vi blir dåliga på att sålla information.

— Dessutom är vi enligt forskning sämre på att läsa information på skärm. Vi måste lära eleverna ett beteende och ett tankesätt som gör att de inte sugs med.

Hur gör man det?

— De måste lära sig ett nytt sökbeteende, ­hålla tillbaka impulser och tänka som en ­expert — det vill säga en nyhetsgranskare. Man måste jobba aktivt med det, träna för att det ska fungera. Experten stannar till exempel inte på sidan som ska granskas, utan söker information om den utanför.

I en studie från Stanford såg forskarna i ditt team att amerikanska elever hade svårt att förhålla sig kritiskt till nyheter på nätet. Vad betyder det för oss i Sverige?

— Även elitstudenter och de som verkligen borde vara experter, historikerna, hade svårt för det. Därför ska vi inte tro att problemet inte finns i Sverige. Den här forskningen slår hål på myten om att unga människor skulle vara en sorts digital natives, som är bra på att hantera information på nätet. Den visar också att vi behöver veta mer om hur skolan kan stödja elevernas kritiska läsning online.

Förklara!

— Om man släpper ut unga människor för att själva samla in och granska information med hela webben tillgänglig så går de vilse. De behöver vägledning i den här djungeln och skolan måste ge dem kompassen.

— Lärare behöver veta när och hur digitala resurser kan stödja lärandet — och när de försvårar lärandet. Självklart ska man använda digitala resurser i skolan. Men kanske inte alltid, och kanske inte när man ska lära sig något nytt och svårt.

Nyhetesvärderaren

  • Ett mass­experiment där elever i högstadiet och gymnasiet får träna källkritik på nätet. Samtidigt får forskarna en bild av trovärdig­heten i unga människors informationsflöden i sociala medier.
  • Till sin hjälp har eleverna ett nytt digitalt verktyg som bygger på aktuell forskning för att granska nyheter online.
  • Massexperimentet ordnas varje år som ett led i EU-initiativet Forskarfredag. Det samordnas av organisationen Vetenskap och allmänhet.
  • Anmälan för 2017 öppnar i maj. Mer info: forskarfredag.se

Ditt nyaste forskningsprojekt är en nyhetsgranskare för elever. Berätta!

— Vår forskningsfråga är: hur trovärdiga är ungdomars nyhetsflöden? Vi håller på att utveckla ett digitalt verktyg som heter ­Nyhetsvärderaren, med en lärarhand­ledning, där elever lär sig att tänka och bete sig som nyhets­granskare.

Hur går det till?

— De tittar på avsändare, argumentation och bevisföring, och jämförande bevisföring — det vill säga vad säger andra källor? Efter sommaren startar vi ett massexperiment för elever i högstadiet och gymnasiet tillsammans med föreningen Vetenskap och allmänhet. Det går ut på att eleverna ska granska nyheterna i sina flöden på sociala medier. Samtidigt som de får verktyg och övar sig på källkritik hjälper de oss forskare att kartlägga nyhetsflödena hos unga.

Vad har du för råd till lärare?

— Om du ska lära dig det nya så bygger det på att du har med dig det gamla. Den klassiska skolbildningen är viktig: den som lär sig att läsa kartan får lättare att orientera sig i världen. Jobba medvetet med källkritik, både online och på papper. Eleverna måste få träna hands on med konkreta uppgifter.

Vad kan de göra mer?

— Lärarna behöver hitta vägar in i det pågående flödet. Få eleverna att stanna upp och tänka till mer noggrant om vad som pågår i de digitala medierna. Målet är att när eleverna ser något i sitt flöde som de tycker är viktigt, då ska det slå på en liten switch: hur vet jag att det stämmer?

Lektionsupplägg för källkritik i historieämnet

Docent Thomas Nygren delar med sig av sitt material

  • Orsaker till första världskrigets utbrott – mediekritiska perspektiv på multinationella populärhistoriska tidskrifter. Lektionsplaneringar och material (pdf) som utgår från populärhistoriska medier för att stimulera kritiskt tänkande. Uppgifterna har tagits fram av Thomas Nygren, docent i historiedidaktik, och Lotta Vikström, professor i historia, i samarbete med forskare och lärare. Detta har skett inom ramen för forskningsprojektet EHISTO, European History as Pathways to Intercultural and Media Education.
  • Oäktingarnas historia. Med hjälp av den digitala databasen INDIKO kan eleverna undersöka den lilla historien (så kallad mikrohistoria). Eleverna får själva ställa frågor till digitaliserade kyrkoböcker för att studera livet i Sverige på 1800-talet. Oäktingarnas historia, databas som källa (worddokument)
  • Invasionen av Nanking. Ett lektionsupplägg för att jämföra vad olika källor berättar om den japanska invasionen av Nanking 1937. Materialet, i form av en powerpoint och en lärarhandledning, är utarbetat av historikerna i Stanford History Education Group och översatt av Thomas Nygren.

Alla artiklar i temat Källkritik (16)

ur Lärarförbundets Magasin