Läs senare

Gör Lärarförbundets tidningar till kongressfråga

DebattAtt olika åsikter får uttalas och brytas med varandra är en fackförenings djupaste demokratiska själ. Vi är starkt oroade över att självständigheten för Lärarförbundets tidningar är hotad. Låt medlemmarna bestämma, skriver Mats Norrstad, Yvonne Bengtsson och Anders Johansson, tidigare ledamöter i förbundsstyrelsen.

Om debattörerna

 

Mats Norrstad

 

 

 

Yvonne Bengtsson

 

 

 

 

Anders Johansson

Tidigare ledamöter i Lärarförbundets förbundsstyrelse

En oenig förbundsstyrelse har antagit ett konsultinspirerat förslag om en principiell förändring av Lärarförbundets tidningars styrning, som väckt stark kritik. När det förra redaktionella programmet från 2006 antogs, fanns det också krafter som ville inskränka tidningarnas oberoende ställning men förbundsstyrelsen ställde sig då inte bakom förändringen.

Kritiken som flödar nu går inte att vifta bort utan borde mana förbundsledningen till eftertanke och omprövning. Bilden av Lärarförbundet har svärtats ned. Ledningen för norska Utdanningsförbundets tidningar anser att utvecklingen är oroväckande och odemokratisk.

Illustration: Colourbox

Dyra mediekonsulter utan ansvar driver idéer om att demokratiska fackföreningar ska tala med en enda röst för att bli slagkraftiga samt att tidningar ska samordnas med förbundens kommunikation. De har nu tagit en strategisk plats vid skrivborden på redaktionen. Vi menar att det i grunden är felaktigt och är starkt oroade över att tidningarnas fria ställning och självständighet är hotad.

Demokrati bygger på att olika röster med olika åsikter fritt får uttalas, och helst brytas med varandra. Det är en fackförenings djupaste demokratiska själ. En förbundstidning måste ha rätten att fritt skildra förbundets inre och yttre liv för att leva upp till medlemmarnas förväntningar.

Under alla år som vi har varit förtroendevalda förbundsstyrelseledamöter har vi aldrig hört negativa synpunkter från medlemmar om Lärarnas tidning fria ställning. Tvärtom, tidningen har varit omtyckt, saklig och trovärdig för läsarna. Den har uppvisat mycket höga läsvärdessiffror under decennier.

Vi anser att ett demokratiskt sätt är att låta medlemmarna få ett avgörande inflytande över styrningen av sin tidning, genom en remiss till avdelningarna och att den sedan avgörs på höstens kongress.

Under 2017 drev Lärarförbundet en omfattande Medlemsdialog där varje medlem var inbjuden att spana och föreslå förändringar inför framtiden. 36 000 medlemmar formulerade sig, och när vi läser i uppföljningen hittar vi ingen medlemskritik mot en fri oberoende styrning av förbundets tidningar. Viljan att förändra det redaktionella programmet kommer definitivt från förbundets ledning, dessvärre utan att erbjuda Lärarförbundets medlemmar en chans att delta i beslutsprocessen. Det är utmanande att medlemmarnas åsikter i praktiken ställs vid sidan av.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger i Lärarnas Tidning nr 2/2018 att man lägger ned 100 miljoner kronor årligen på kommunikation och tidningar, och att medlemmarna måste få ut större ”effekt” av sina pengar om de summorna ska försvaras. Vad som är ”effekt” definieras inte.

För en medlemsorganisation med höga demokratiska ideal i sin portalparagraf måste medlemmarnas röster väga tungt. Vi anser att ett rimligt demokratiskt sätt att trovärdigt lösa upp frågan, är att låta medlemmarna få ett avgörande inflytande över styrningen av sin tidning, genom en remiss till avdelningarna och att den sedan avgörs på höstens kongress.

ur Lärarförbundets Magasin