Läs senare

Gör något mot stress och orimliga prestationskrav!

DebattMånga elever går till skolan med en klump i magen. De vet att deras skoldag kommer att innehålla ångest och stress.  Betygshets som kombineras med en rättsosäker betygsättning är en viktig orsak, skriver Julia Lindh, förbundsordförande i Sveriges elevråd SVEA.

15 Nov 2017

Om debattören

Julia Lindh

Förbundsordförande

i Sveriges elevråd SVEA

Psykisk ohälsa ökar bland unga i Sverige och har gjort det de senaste decennierna. Både Skolverket och Folkhälsomyndigheten bekräftar detta i rapporter som bland annat visar att många unga upplever ängslan, oro eller ångest. Ett konkret exempel är att användningen av medicin mot huvudvärk ökar, framförallt bland flickor i 15-årsåldern. 60 procent av flickorna tar nu medicin mot huvudvärk minst en gång i månaden, jämfört med 40 procent av jämngamla pojkar.

Även om statistiken ger en bild så kan den ibland kännas distanserad från den verklighet som många elever lever i. Vi har medlemmar som vittnar om många sömnlösa nätter, panikångestattacker och omänskliga prestationskrav, för att bara nämna några exempel.

Illustration: Colourbox

Vi är väldigt positiva till att debatten om psykisk ohälsa nu har vuxit och att fler aktörer diskuterar problematiken samt kommer med förslag till åtgärder. Även om ungas psykiska ohälsa kan och bör ses som ett samhällsproblem så är det den enskilda individen som blir drabbad när lösningar uteblir. I skolan blir effekterna tydliga då vi vet att den elev som mår dåligt också presterar sämre.

En betydande anledning till den ökade psykiska ohälsan är betygshets som kombineras med en rättsosäker betygsättning. Elever är utsatta för höga krav, både från sig själva och från omgivningen, och i kombination med bristande information och transparens i betygssättningen blir många stressade i onödan. Om eleverna får en högre medvetenhet om riktningen för sitt lärande och större förståelse för sin egen prestation tror vi att stressen skulle minska.

Det duger inte att skolan har en kurator som finns på plats en eftermiddag i veckan, eller en skolpsykolog som tas in “vid behov”.

En annan orsak till att problematiken uppstår och åtgärder uteblir är bristerna i elevhälsan. Det duger inte att skolan har en kurator som finns på plats en eftermiddag i veckan, eller en skolpsykolog som tas in “vid behov”. Elevhälsan måste vara närvarande för att kunna vara en utsträckt hand till elever, och avlasta lärare som idag rycker in när elevhälsans resurser brister. Det ska inte heller vara acceptabelt att en elev faller mellan stolarna när det inte finns en dialog eller ett samarbete mellan elevhälsan och andra vårdinstanser.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

För att bryta utvecklingen med den växande psykiska ohälsan krävs det att alla elever har tillgång till en förebyggande elevhälsa som har god dialog med såväl skolans övriga personal som andra vårdinstanser – och med eleverna.

Ingen elev ska gå till skolan med en klump i magen eller regelbundet äta värktabletter till följd av orimliga och onödiga prestationskrav eller uteblivet stöd. Att debatten väckts är bra, men eleverna som mår dåligt idag kan inte vänta. Vi vill se att makthavare agerar med åtgärder för att minimera riskerna för att elever ska drabbas av psykisk ohälsa och för att den som mår dåligt ska få den hjälp hen behöver!

ur Lärarförbundets Magasin