Läs senare

Gunbritt Tornberg: En skola för alla?

Dagens skola ska vara en skola för alla. Det är ett mål som de flesta lärare ställer sig bakom.
Men vad menar vi egentligen med en skola för alla? Och hur gör vi i praktiken för att förverkliga den, hur ska man hantera det faktum att elever är olika men ska fungera i samma gemenskap utan att stämplas eller särskiljas?

07 Sep 2003

De frågorna som Gunbritt Tornberg ställt sig under ett långt yrkesliv inom skolan är utgångspunkten för hennes studie ”Mångfalden inkluderad – från vision till verklighet”.

– En lärare idag förväntas ha kompetens för att undervisa alla elever och se det som en tillgång att vi är olika. Men i realiteten är det inte så enkelt när ramarna ser ut som de gör.

Sedan våren 2002 pendlar Gunbritt Tornberg från hemmet i Skövde till arbetet som doktorand vid universitetet i Karlstad, utbildningsvetenskapliga institutionen. Men innan dess har hon arbetat med specialpedagogik i olika former sedan början av 90-talet. På vanliga skolor, på §12-hem, i grundsärskolan och indirekt, som handledare i ett elevvårdsteam. Det har gett henne goda skäl att reflektera över hur skolan hanterar de elever som är mera ”olika” än majoriteten.

– Vad som grep mig med mina elever var att många gav uttryck för att de hade så dålig självkänsla, upplevde att de inte passade in någonstans. Det leder ju till frågan om vad en skola för alla egentligen innebär. Betyder det bara att skolan ska vara öppen för alla oavsett förutsättningar? Eller att skola ska ge alla möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar? Och hur ska det i så fall gå till?

Hennes syfte med studien är inte i första hand att hitta lösningar, utan att beskriva och analysera hur dagens verklighet ser ut. Fokus ligger på lärarna, hur svarar yrkesverksamma pedagoger på de här frågorna? Hur tolkar de begreppet ”en skola för alla”? Och vad gör de, hur utformas den skola som ska vara ”för alla” i praktiken?

Studien genomförs med hjälp av enskilda intervjuer och gruppdiskussioner med lärare på två skolor, en förskola och en grundskola som hör till samma enhet. Totalt handlar det om närmare 70 lärare som Gunbritt Tornberg intervjuat enskilt och/eller i grupp.

– Först intervjuade jag ett urval av 16 lärare som representerade de olika arbetslagen på skolorna var för sig. Det var mycket öppna intervjuer som varade ungefär en timme. Där fick jag också fram lite vilka problem som kunde vara aktuella.

Efter de individuella intervjuerna följde gruppdiskussioner med samtliga arbetslag. Sedan fick varje lärare också reflektera över de diskussioner som förts i en enskild enkät.
I gruppdiskussionerna fick arbetslagen resonera kring ett tänkt dilemma som aktualiserade valet mellan att i första hand se till gruppens behov eller individens.
Övningsexemplet handlade om en konfliktsituation med en invandrarelev, men det har egentligen ingen betydelse, säger Gunbritt Tornberg.

– För mig inrymmer mångfald allt som gör oss olika. Individuella, intellektuella förutsättningar, personlighet, handikapp, kön, social bakgrund. Poängen här var att det handlade om en vardaglig situation som berör mångfald och skolans värdegrund.

De skolor som studien genomförts på har arbetat aktivt med att lyfta värdefrågorna. Lärarna var alltså väl medvetna om de utbildningspolitiska målen och kopplade självklart till värdebegreppet om alla människors lika värde. De var också i allmänhet mycket positiva till mångfald, speciellt etnisk mångfald.

– Man ser det som väldigt berikande.

Ändå kraschlandar ambitionerna ibland mot skolans cementgolv. Åtminstone om begreppen mångfald och ”en skola för alla” ska tolkas så att alla barn ska kunna gå i vanliga klasser, ingen behöva särskiljas.

– Lärare säger, ”ja det är bra med mångfald. Men på grund av brist på tid, kunskap och andra resurser måste vi särskilja, bilda specialgrupper för vissa elever.” Det är heller inte alla som omfattas av mångfaldsbegreppet, inte de som har för stora svårigheter…

Under våren har Gunbritt Tornberg slutfört arbetet med intervjuer och gruppdiskussioner och är nu inne i analysfasen. Till årskiftet 2005/06 räknar hon med att kunna presentera sin avhandling.

Hennes förhoppning är att den ska ge en tydligare bild av hur det utbildningspolitiska målet ”en skola för alla” faktiskt tolkas och förverkligas i dagens skola. Därmed kan avhandlingen också bli ett verktyg för förändring.

Ursula Stigzelius

Gunbritt Tornberg är doktorand vid den Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete

ur Lärarförbundets Magasin