Läs senare

Gymnasiet — alla elevers rätt

LedareAlla ska ha samma chans, oavsett var de är födda. Därför efterlyser Lärarförbundet ett gymnasielöfte från politikerna.

31 Aug 2016
Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundets ordförande Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand
Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

En grundbult i det svenska skol­systemet är en likvärdig och ­sammanhållen skola. Alla barn och elever har samma rätt till högkvalitativ undervisning från förskola hela vägen upp i vuxen ålder. Skolans alla delar bygger på varandra och blir tillsammans en kunskapsresa för livet. Idén om utbildningskedjan — där det blir en kedja först när alla dess länkar sitter ihop — illustrerar min och Lärar­förbundets ideologiska övertygelse om vad skolan och läraryrket är och ska vara. Det är vad vi lärare tillsammans kan åstadkomma som är summan av kardemumman.

Idén om det sammanhållna utbildningssystemet ska värnas och stärkas. Men vi måste samtidigt komma ihåg att alla unga i Sverige inte går igenom hela systemet. De som kommer hit senare under skoltiden passar inte in i mallen och många hamnar av förklarliga skäl i skolmisslyckanden. De får helt enkelt inte förutsättningar att ta igen det de har missat.

Förra året sökte 70 000 barn och unga asyl i Sverige. Omkring hälften av dem var ensamkommande. Av de elever som kommer till Sverige efter skolstart klarar mindre än hälften grundskolans kunskapsmål. Bara omkring 30 procent av dem som påbörjar språkintroduktion har gått vidare till ­nationellt program i gymnasieskolan efter tre år. Endast 9 procent av dem som påbörjar språkintroduktion avslutar ett nationellt gymnasieprogram inom fyra år.

Vi riskerar därmed att halka 50 år bakåt i tiden, där gymnasieexamen inte var en självklarhet utan ett privilegium.

För 50 år sedan gick det bra att få ett jobb även utan att ha gått gymnasium. Så är det inte i dag. LO har tydligt visat att arbetslös­heten är flera gånger högre för dem som endast har grundskoleutbildning jämfört med dem som har gymnasieexamen. En gymnasieexamen är själva körkortet till ­arbetsmarknaden.

Jag blir mycket illa berörd när jag hör röster som hävdar att nyanlända unga inte »kan« klara gymnasiet. Jag bär en stark grund­läggande övertygelse om allas rätt till ut­bildning och alla barns förmåga att till­godogöra sig kunskap. Jag vet att vi har en ­driven och skicklig lärarkår i vårt land. Självklart måste vi ha en skola som kan möta nyanlända tonåringars behov och ge dem samma chans som barn som fötts i Sverige ­eller kommit hit tidigt.

Detta är bakgrunden till att vi i Lärarförbundet har efterlyst ett gymnasielöfte. Gymnasielöftet är Sveriges löfte till alla unga som bor i vårt land, oavsett var de är födda: Vi lovar att ge dig de allra bästa förutsättningarna för att klara en gymnasieexamen. Vi tror på dig och din förmåga. Vi nöjer oss inte med mindre än att vi gjort allt för att du ska klara av det.

Gymnasielöftet är också ett löfte till alla ­lärare och ledare i utbildningssystemet: Du ska ha de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen. Det löftet vill jag att hela professionen känner sig träffade av. Bakom varje lycklig ungdom med studentmössan på huvudet står alla skickliga och engagerade lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare som varit med på resan.

Jag vet att vi lärare har höga ambitioner för våra elever. Det är dags att politikerna har lika höga ambitioner för utbildnings- och integrationspolitiken.

ur Lärarförbundets Magasin