Läs senare

Hälften av de nationella proven i matte ett ersättningsprov

När gymnasieelever skrev sina nationella prov i matematik i våras, var nästan vartannat prov ett ersättningsprov. Ökad stress för lärare och sämre statistik är två konsekvenser som Skolverket ser.

av Lisa Blohm
26 Okt 2017
26 Okt 2017

Nationella prov som läcker ut i förväg har varit ett återkommande tema de senaste åren. I våras larmades det om att facit till flera kursprov i matematik såldes bland gymnasieelever i Skåne. Skolverket rekommenderade då rektorer att använda ersättningsprovet, ett reservprov, i stället för ordinarie prov. Det är rektorer som tar ett sådant beslut om det finns tydliga belägg för att elever känner till provens innehåll i förväg.

Åtskilliga rektorer valde också att gå den vägen, visar ny statistik från Skolverket. Av de 124.000 nationella prov i matematik som gymnasierna rapporterade in från vårterminen var 61.000 ersättningsprov. I fem av nio kurser skrev fler elever ersättningsprovet än ordinarie prov.

Anders Boman är chef för enheten för nationella prov vid Skolverket. En viktig konsekvens som han ser när ersättningsprov används är att stressen för lärarna ökar. Att läckor skapar osäkerhet bland elever och sämre riksstatistik är ett annat bekymmer.

– Vi vill ju ge en heltäckande bild av hur resultaten landade på ett nationellt prov till alla målgrupperna. Det kan vi inte göra om det rör sig om två olika prov. Vi kan inte stoppa ihop de proven i en pott, eftersom de behandlar delvis olika saker, säger Anders Boman.

Skolverket konstaterar att betygsfördelningen skiljer sig åt en del mellan ersättningsprov och ordinarie prov. Skillnaderna varierar mellan olika kurser. Men på exempelvis provet i matematik 2C fick 12 procent A på ersättningsprovet, mot 7 procent på ordinarie prov. För kursen i matematik 2A var det 11 procentenheter fler som skrev ett F på ordinarie prov än på ersättningsprov.

Vad finns det för risk för att elever missgynnas eller gynnas beroende på om de skrivit ordinarie prov eller ersättningsprov?

– Det ska inte finnas någon sån risk. Svårighetsgraden, provets sammansättning och principerna för att göra provet ska vara likvärdiga i alla de nationella proven.

Men vad kan skillnaden i betygsfördelning bero på, om det inte beror på skillnad i svårighetsgrad på proven?

– Vi har noterat att ersättningsproven hade ett mindre antal F, till exempel. Men jag har inga spekulationer om vad det kan bero på.

Anders Boman och Skolverket hoppas att den kommande digitaliseringen av proven ska minska problemen med läckor och fusk. Skolverket har redan tidigare stramat upp reglerna för att förebygga läckor.

ur Lärarförbundets Magasin