Läs senare

Hälften av skolorna tänker kompensera lärarna som missade lärarlönelyftet

Fick du inget lärarlönelyft? Då är chansen stor att du får en extra stor lönehöjning framöver. Hälften av kommunerna och friskolorna tänker lönesatsa på de som gick miste om lärarlönelyftet. Det framgår av den utvärdering av lärarlönelyftet som Statskontoret har gjort.

av Stefan Helte
01 Dec 2017
01 Dec 2017

De glada siffrorna finns i Statskontorets utvärdering av lärarlönelyftet – regeringens satsning på att höja lönerna med tre miljarder kronor för de mest kvalificerade lärarna i grund- och gymnasieskolan, förskolan och fritidshemmen.

Sju av tio rektorer uppger att pengarna i lärarlönelyftet inte räckte till alla de lärare som uppfyllde de uppställda kriterierna. Rektorerna berättar för Statskontoret att kriterierna var så breda att de flesta som jobbar inom skolan passar in på åtminstone något av dem. Därför var det mycket svårt att välja ut vilka lärare som skulle få pengarna och vilka som inte skulle få något.

Rektorerna beskriver sin vånda över att dra en gräns mitt i lärarkåren, eftersom skillnaderna i skicklighet är flytande i verkligheten.

Sex av tio rektorer har inte motiverat sina beslut till alla anställda. Och fyra av tio rektorer och huvudmän tycker att satsningen har lett till en sämre lönestruktur, det vill säga till omotiverade löneskillnader.

Många kommuner och friskolor har tagit till sig av rektorernas och lärarnas kritik mot de omotiverade löneskillnaderna.

Var fjärde huvudman har redan gett en särskild lönehöjning till de lärare som egentligen var kvalificerade för lärarlönelyftet, men som inte fick några pengar. Var tionde huvudman säger dessutom att de ger kompensation till alla lärare, oavsett om de uppfyllde kriterierna eller inte.

Hälften av huvudmännen förklarar också att de i kommande löneöversyner ska göra särskilda satsningar på de lärare som inte fick ta del av lärarlönelyftet.

Statskontoret varnar för att sådant kompensationstänkande kan leda till en ”risk att de som har fått lärarlönelyftet hålls tillbaka”.

Utvärderingen visar också att missnöje med uteblivet lärarlönelyft i hög grad har lett till att många lärare har sagt upp sig från skolan, förskolan eller fritidshemmet. 46 procent av huvudmännen och 56 procent av rektorerna instämmer i den beskrivningen.

En av regeringens avsikter med lärarlönelyftet var att erfarna lärare skulle söka till skolor med större utmaningar. Men så kommer det knappast bli, konstaterar Statskontoret.

Bara 6 procent av huvudmännen har tagit hänsyn till vilka behov eleverna har när de har fördelat pengarna. Och endast 2 procent har prioriterat skolor med låga kunskapsresultat.

På skolor som har många nyanlända elever är det färre lärare som har fått lärarlönelyftet och på skolor där många av elevernas föräldrar har högskoleutbildning är det fler lärare som fått del av satsningen.

Kommunerna och friskolorna uppfattar lyftet mer som ett sätt att belöna skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger än som ett sätt att satsa på skolor, förskolor och fritidshem där det finns stora behov.

Några andra intressanta slutsatser i Statskontorets utvärdering:

  • 40 procent av huvudmännen har gjort lärarlönelyftet permanent.
  • Lärarna i förskola och fritidshem kunde få del av högst 10 procent av pengarna, men de fick bara 7 procent.
  • 57 procent av förstelärarna har fått lärarlönelyftet.
  • Drygt hälften av de lärare som undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen, naturvetenskap och teknik har fått pengar, men bara var fjärde lärare som undervisar i estetiska ämnen och i främmande språk.

Detta är den första av tre delrapporter från Statskontoret om lärarlönelyftet.

Snittlärarelönelyftaren är 46 år

  • 66000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger har fått ta del av lärarlönelyftet, det vill säga ungefär 35 procent av de som uppfyller grundvillkoren för satsningen.
  • 79 procent av dessa är legitimerade lärare. Övriga är speciallärare och specialpedagoger eller förskollärare eller fritidspedagoger/lärare i fritidshem.
  • Den genomsnittlige lärarlönelyftaren är 46 år och har arbetat som lärare i tolv år.
  • Snittlöneökningen är 2569 kronor. Lägsta ökningen är 200 kronor och högsta 10000 kronor.
  • Läs rapporten här (pdf).

ur Lärarförbundets Magasin