Läs senare

”Provhets i skolan ett hot mot bildning”

IntervjunBerättande och högläsning används för lite av lärare. Det anser Odd Zschiedrich, avgående kanslichef på Svenska Akademien.

av Niklas Arevik
19 Jan 2018
19 Jan 2018
Foto: Marc Femenia

Läraren Odd Zschiedrich fick 1989 chansen i TV:s ”Kvitt eller dubbelt” med ämnet Svenska Akademien. Han vann, den förste att få prissumman 50 000 kronor.

— Pengarna la jag i en pensionsfond, så tråkig är jag, säger Odd Zschiedrich, som vid snart 70 års ålder ännu inte har pensionen i sikte.

14 år efter vinsten erbjöds han posten som kanslichef — på Svenska Akademien. Den positionen hade han i 15 år, parallellt med åtaganden som kammarherre vid hovet. Nu har han befordrats till ceremonimästare och tar emot Lärarnas tidning på Kungliga slottet i Stockholm. Han leder hovets ceremonier och ser till att reglerna följs vid exempelvis slottsvakten, statsbesök, kungamiddagar, dop och begravningar. Vårterminen rivstartar nu med ett besök av Islands president.

Viktigare än att bygga på elevernas intresse är att ge dem möjlighet att skapa sig nya intressen.

Odd Zschiedrichs intresse för och kunskap om skola, kunskapsutveckling, litteratur och historia gjorde att han skrev boken ”Vad är bildning?”.

Så vad är bildning?

— Precis som begreppet kultur är det svårt att sammanfatta i en mening. Men jag brukar säga att bildning är de kunskaper som blivit en del av ens personlighet. Det ligger nära Ellen Keys definition att bildning är vad som finns kvar när vi glömt vad vi lärt oss. Det skiljer sig från utbildning, som ju alltid har ett specifikt syfte. Man ska lära sig ett språk eller att köra bil till exempel, något som är förutbestämt, begränsat och nyttoinriktat. Bildning handlar om att inse sammanhang och orsakskedjor.

Personligt

Odd Zschiedrich

Aktuell: Avgående kanslichef på Svenska Akademien. Ceremonimästare vid Hovet.

Bakgrund: Lärare i svenska, historia och religion, skolledare, skolchef samt verksam inom lärarutbildningen i Kalmar. Har även varit chef på Kalmar Slott.

Ålder: Fyller 70 i år.

Bor: Norra Djurgården i Stockholm.

Familj: ”5 barn, 6 barnbarn och en käresta”.

Favoriter i Akademien: ”De jag kom närmast var Torgny Lindgren och Ulf Linde”.

Personlig pryl: En dedikation från Tomas Tranströmer, skriven med en skakig vänsterhand. ”Boken var en present när jag fyllde 65. Han var då förlamad på höger sida och hade svårt att tala. Hans hustru Monica frågade över telefon om Tomas ville hälsa, och då hörde jag ett litet pianoklink i bakgrunden. Det var väldigt rörande.”

Foto: Marc Femenia

Hur blir man bildad?

— En del får naturligtvis mycket gratis genom uppfostran. Men det viktigaste tror jag är att vara nyfiken och vetgirig. Jag har mött professorer som är djupt obildade, och människor utan en enda akademisk poäng med mycket imponerande bildning. Det handlar inte heller bara om studier. Själv känner jag mig till exempel väldigt obildad när jag går i skogen bredvid någon som kan läsa naturen.

Vad är skillnaden mellan bildning och allmänbildning?

— Allmänbildning är en del av bildningen. Jag definierar den som vår minsta gemensamma nämnare. Kunskapens simborgarmärke.

Borde en litteraturkanon i skolan ingå i detta simborgarmärke?

— Ja, någon slags riktmärke i alla fall. Jag förvånas över att vi i vårt land kan göra listor över allt, de främsta bilarna, filmerna, skådespelarna, mest välklädda och så vidare, samtidigt som det är livsfarligt att nämna de främsta författarna. Det är ju självklart att det finns viss litteratur som är mer betydelsefull än annan.

Är frågan extra känslig i Sverige?

— Ja, det kan bero på att när vi tidigare diskuterat ämnet så var det stor övervikt för äldre litteratur. När jag gick på gymnasiet kom vi aldrig längre än till 30-talet. Det måste finnas en blandning, även om det förstås är svårt att avgöra vad i den samtida litteraturen som kommer att bli riktigt stort. Känner du till Lars Widding?

Nej, tyvärr. Ursäkta min obildning.

— Det är underbart att du säger så! Jag menar inte att det är bra att Lasse Widding är glömd, men under en ganska lång period var han Sveriges mest lästa och omdiskuterade författare. Han förekom överallt. Och efter bara några årtionden är han helt borta. På samma sätt vet vi inte vilka av dagens författare som kommer att gå till eftervärlden.

När blir en bok en klassiker?

— En klassiker är en bok som påverkar läsare och andra författare över tid. Det måste finnas en varaktighet. När man sätter upp grekiska tragedier som utspelar sig i ett förortsgarage i Skärholmen så beror det på en evig problemställning som säger oss något i dag. Annars hade man inte gjort det.

Vilka författare bör alla elever läsa i dag?

— Det går inte att komma förbi Lagerlöf och Strindberg.

Måste en lärare vara bildad?

— Ja, det tycker jag. Jag hade en lärare i pedagogik som sa att viktigare än att bygga på elevernas intresse när vi undervisar, är att ge dem en möjlighet att skapa sig nya intressen. Eleverna har rätt till lärare som kan öppna dörrar till nya världar. Det kräver bildning.

Är lärare mindre bildade i dag än tidigare?

— Jag tror att skillnaderna har ökat, mellan lärare och mellan klassrum. Morgontidningarna har en stor betydelse. När man på min tid flyttade hemifrån var det två saker alla gjorde. Man skaffade fast telefon samt en morgontidning.

— Nu läser man på nätet, och det är absolut inte fel. Men min känsla är att det för många leder till snuttifiering. Där ligger nog en orsak till de ökade skillnaderna mellan välinformerade och oinformerade människor. Och i ett sådant samhälle blir skolan ännu viktigare.

Vad har källkritiken för roll när snuttifieringen ökar?

— Bildade personer klarar sig bättre i fake news-sammanhang än vad andra gör. De vet när det är läge att fråga varför — vem påstår detta? och vad finns det för avsikter? Det är inte annorlunda jämfört med hur vi undervisade om reklam förr.

Kan du ge ett exempel på ett bildat sätt att undervisa?

— Det beror helt på ämne och sammanhang. Men jag tror mycket på det goda berättandet, vilket lärare använder för lite i dag, tyvärr. Berättande och högläsning, som komplement till annat arbete. Att lyssna på någon ökar koncentrationsförmågan och skapar inre bilder.

— Jag har märkt på mina barn och barnbarn att de skriftliga proven blir fler i skolan. Hetsen detta leder till med sträckläsning de sista dagarna är inte ett bildat sätt att undervisa på. Den kunskapen sitter nog inte i så länge.

ur Lärarförbundets Magasin