Läs senare

Han varnar för hemgjorda läromedel

IntervjunKvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

av Karin Lindgren
01 Dec 2017
01 Dec 2017
”Lärare delar ut lösblad, använder Youtube och viftar med armarna även i Singapore och Shanghai.” 
Foto: Åsa Westerlund

Det ser ut som Danmark, säger Tim Oates och tittar ut på gråregnet från ett av Cambridge Assessments många byggnader.

Institutionen är del av universitetet och har över 2 500 anställda som jobbar med bedömning och läroplansutveckling i Storbritannien och andra länder.

Det var när Tim Oates ledde den engelska läroplansreformen som han blev intresserad av läroböcker. Han och hans medarbetare läste och jämförde över 200 stycken från ställen som Finland, Singapore och kanadensiska Alberta. De var mycket bättre än Englands.

Ni borde ­verkligen diskutera om ­finansieringen ska lämnas till varje ­huvudman och skola.

Vad utmärker de högpresterande ländernas böcker?

— De är fördjupande och sammanhängande snarare än ytliga och instrumentella. De tydliggör begreppen och har bra övningar. De innehåller formativa och summativa bedömningar liksom förbedömningar, där läraren kan kolla om barnen är redo att ta itu med ett område.

In på livet

Tim Oates

Aktuell: Reser till olika länder och pratar om nyttan med tryckta läroböcker. Har bland annat varit i Sverige två gånger i år, senast vid den nordiska läromedelskonferensen i Stockholm i augusti.

Ålder: 59 år.

Bakgrund: Utbildningsforskare. Rådgivare åt den brittiska regeringen i bedömningsfrågor. Ledde landets läroplansöversyn 2010. Är sedan 2006 chef för forsknings- och utvecklingsavdelningen vid Cambridge Assessment.

Familj: 14-årig dotter, 12-årig son och sambo.

Bor: I ett ekohus i byn Swaffham Bulbeck utanför Cambridge.

På fritiden: Mountainbike, skidor och klättring – oftast i schweiziska alperna.

Foto: Åsa Westerlund

Personlig pryl: Pennan Kohinoor som tillverkats i 120 år i det som nu är Tjeckien.

— Förlagen har tagit fram dessa böcker i samarbete med de bästa lärarna, böckerna är ofta statligt godkända och alla elever och lärare använder dem.

Varför är det viktigt med hårdare kontroll och allmän användning?

— Därför att bra läroböcker förtydligar läroplaner, som ofta är väldigt generella. Utan denna förmedlande nivå måste ett land hitta något annat sätt att stödja lärarna så att de vet vad de förväntas göra i klassrummen.

När Skolinspektionen granskat läromedelsanvändningen i svenska skolor har de funnit att många slutat använda tryckta läroböcker. I stället sätter lärarna samman egna läromedel som delas ut i form av lösblad eller webblänkar. På en skola fick eleverna själva tillverka sin kunskapsbank genom att kopiera det lärare skrev på tavlan i en anteckningsbok.

Vad säger du om det?

— Det är ett problem för både kvaliteten och likvärdigheten. Det finns tusen orsaker till att barn inte sätter in papper i pärmen. Om elever vill göra uppgiften eller läsa på en vecka senare är risken stor att papperet är borta.

— Dessutom ökar egentillverkningen arbetsbördan för lärarna, vilket är en mycket viktig aspekt. Vi behöver göra lärarnas liv lättare, inte svårare.

Men blir det inte en mer dynamisk undervisning om lärare skapar sina läromedel själva?

— Duktiga lärare bryr sig alltid om hur de ska presentera ett material för barnen på bästa sätt. De delar såklart ut lösblad, använder Youtube och viftar med armarna även i Singapore och Shanghai. Men en bra lärobok har också en roll att spela.

Enligt dig finns en utbredd ”antiläroboks-syn”. Vad går den ut på?

— Att lärare som använder läroböcker är dåliga och bara tröskar igenom boken på ett oengagerat sätt.

Vad beror den negativa attityden på?

— Det har med postmodernismen att göra, alltså inställningen att det inte finns en enda auktoritet och att all kunskap är relativ. Det pratas en massa strunt kring detta, som det att barn inte behöver komma ihåg någonting längre eftersom allt finns på nätet.

Den svenska regeringen har antagit en digitaliseringsstrategi för skolan. Du anser att ”digital is different”. Hurdå?

— Det är olika kognitiva processer. När du läser en pappersbok ser du hur tjock den är, hur mycket du behöver lära dig och hur långt du har kommit. Det är mycket svårare framför skärmen. Och när du vänder blad vet du att det inte kommer att finnas ett meddelande från din kompis på nästa sida.

Foto: Åsa Westerlund

— Med digitala läromedel kan du å andra sidan göra saker som papper inte kan, till exempel dynamiska presentationer och simuleringar. Fast lärare jag talat med i Sverige är irriterade över digitala resurser som inte tillåter att elever backar i materialet när de inte förstår hur de ska göra.

Foto: Åsa WesterlundJa, du var i Sverige i februari och augusti och pratade läromedel med politiker, förlag, lärarfack och skolor. Fler intryck?

— Ni har lagt mycket krut på strukturella reformer som konkurrens och friskolor i den felaktiga tron att det skulle leda till ökad kvalitet. Ni har en bra läroplan men inte någon detaljerad information om undervisningens innehåll. Jag upplevde också en allmän oro för utbildningens kvalitet. Alla pratade om det – till och med taxichauffören.

Vad sa lärarna?

— De talade om bristen på tydlighet. Det finns en stor osäkerhet över hur djupt de ska gå in i ämnena. Och en oro för att tolkningen av mål och kriterier är så olika på olika skolor.

Ge ett exempel på hur en bra lärobok kan göra det tydligare?

— Ta ett kapitel om Finlandssvenskars historia. Frågorna på texten kommer att vara olika för en 10-åring och en 16-åring och skillnaden kommer att tala om för lärarna hur djupt de måste gå.

Men vem ska betala? I Sverige bestämmer varje kommun hur mycket som ska läggas på läromedel. 2016 varierade det mellan 300 och 1 900 kronor per grundskoleelev.

— Man måste ha en stabil modell för finansieringen. Ni borde verkligen diskutera om detta ska lämnas till varje huvudman och skola.

Har du något mer råd till Sverige?

— Gör som vi har gjort i England. Vi har nu i två och ett halvt år samarbetat med förläggarna — som tagit intryck av de högpresterande länderna — och fått en snabb förbättring av engelska läro­böckers kvalitet. Många utbildningsreformer tar lång tid innan de visar ­resultat men detta går fort.

ur Lärarförbundets Magasin