Läs senare

Han vill riva upp skolans värdegrund

Riv upp värdegrunden och förbjud andra språk än svenska på rasterna. Läraren och sverigedemokraten Richard Jomshof för in en helt ny skolpolitik i riksdagen.

06 Okt 2010

Han verkar vara en trevlig prick. Sträcker artigt fram handen och spricker upp i ett vänligt leende när vi möts utanför Sveriges riksdag, dit det bespottade partiet nu har tillträde.
   Klädseln är proper och håret välkammat, med en antydan till synthlugg i pannan — en påminnelse om sidokarriären i populära synthpopbandet Elegant Machinery.
   Två gånger har han fått sluta lärarvikariat på grund av sina politiska åsikter.

Richard Jomshof, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, kallar sig nationalist och tar avstånd från »mångkulturalism«. Han vill stoppa 90 procent av invandringen och ser »en enorm fara med islamiseringen«.
   »Jag är rädd för islamiseringen, jag ser den som ett hot mot vårt demokratiska, jämställda och sekulariserade samhälle«, sa han i en tidningsintervju strax före valet.
   Han tillhör partiets inre kärna, som tillsammans med partiledaren Jimmie Åkesson har format bilden av Sverigedemokraterna som ett mer rumsrent parti; ett parti som säger sig inte ogilla invandrare utan kritiserar en misslyckad invandringspolitik och som utesluter rasister.
   Richard Jomshof har varit chefredaktör och är fortfarande ansvarig utgivare för parti-tidningen SD-Kuriren. En tidning som sätter rubriker som »Ännu en afrikan bakom överfallsvåldtäkt i Karlstad«.

SD bildades 1988 ur Bevara Sverige Svenskt, som bland annat hyste nazister. Hur känns det att företräda ett parti med sådana rötter?

— Nä, det är ju inte så kul. Å andra sidan finns det en mörk historia hos Vänsterpartiet och Socialdemokraterna också. Jag tycker att vi måste bedömas efter det parti vi är i dag.

På SD:s valkonferens lanserade partiet tre huvudförslag inom skolpolitiken: Ett förstatligande av skolan, fler vuxna i skolan och avskaffande av modersmålsundervisningen. Menar ni att ett avskaffande av modersmålsundervisningen är en av de tre viktigaste frågorna för skolan?

— Visst är det en viktig fråga. Det är bättre att invandrareleverna får extra lektioner i svenska än modersmålsundervisning. Om de inte lär sig svenska kommer de aldrig att bli en del av det svenska samhället.

Forskning visar att den som får modersmålsundervisning lär sig svenska bättre och lyckas bättre i andra ämnen. Varför struntar ni i vad forskningen säger?

— Det finns forskning från Danmark som visar på totalt motsatta slutsatser.

Richard Jomshof lovar under intervjun att återkomma med hänvisning till denna forskning. Något sådant material har han dock inte lämnat vid denna papperstidningens pressläggning.

SD tar avstånd från »mångkulturalism«. Vad skulle det betyda för skolan?

— Det betyder att vi inte ska ha skolor som erbjuder ämnesundervisning på arabiska eller att man på vissa skolor plockar bort fläskkött för att det finns muslimska elever som av religiösa skäl inte äter det.

Är detta ett stort problem i skolan i dag?

— Nej, men vi ser ju redan nu sådana tendenser i delar av vårt land. Och om detta får fortsätta, hur kommer det då att se ut om ytterligare 20—30—50 år?

I era program skriver ni att ni vill »återupprätta en gemensam nationell identitet«. Vilka konsekvenser skulle detta få för skolan?

— Om man bor i Sverige måste man ha en stark förankring i svensk historia, svensk kultur, svenska traditioner och svenska värderingar. Skolan måste lära ut att det finns en sorts grundgemenskap som vi alla tillhör.

Ska elever som kommer från andra länder inte kunna värna om sin kultur samtidigt som de tar till sig av svenska värderingar?

— Jag har träffat jättemånga ungdomar som inte vill vara en del av det svenska samhället. Det är en jättefarlig utveckling som splittrar samhället och slår sönder hela grundfundamentet för det gemensamma Sverige.

Ni vill riva upp skolans värdegrund om kulturell mångfald och i stället ha »en uttalat svensk värdegrund«. Vad är det?

— Det är att ha kunskap om var vi kommer ifrån, var Sverige har sina rötter, vad vi har för normer och värderingar och så vidare. Alla de osynliga band som är vårt svenska kulturarv och som bär upp hela samhället.

Lär inte skolan redan ut vårt svenska kulturarv?

— Jag tycker inte att man gör det fullt ut som man borde göra. Det blir lite lösryckt, lite vikingar här och lite kungar där.

Vad borde skolan göra?

— Vi talar bland annat om att skapa en kulturell kanon, en förteckning över särskilt betydelsefulla exempel på svensk kultur inom områden som litteratur, arkitektur, musik, konsthantverk och scenkonst.

Ni vill förbjuda eleverna att prata något annat språk än svenska på lektioner och under raster. Varför?

— Ska man bli en del av det här samhället måste man prata svenska så mycket som möjligt.

Om en nyinvandrad elev inte kan så många ord svenska — ska hon eller han inte få prata med sin kompis på rasten då?

— Det är klart att om du är nyanländ så kan vi inte tvinga den personen att dag ett tala svenska.

Hur ska språkförbudet kontrolleras? Ska lärarna punktmarkera elever på rasterna?

— Det kan jag inte svara på.

Många elever som har invandrat till Sverige efter skolstart når inte gymnasiebehörighet. Vad bör man göra för att hjälpa dessa elever?

— Det första man måste göra innan vi börjar prata skolpolitik är att strypa invandringen för att bryta den segregation som finns i vissa förorter. Sedan måste vi ha en assimilation som mer eller mindre tvingar in de här eleverna i den svenska gemenskapen. Det är den mångkulturalistiska utgångspunkten som har skapat detta segregerade Sverige.

Hur ska man tvinga in eleverna i Sverige?

— De borde kunna tvingas att gå i andra skolor än med sina landsmän, så att man bryter den här frivilliga segregationen och tvingas få svenska skolkompisar. Det handlar om att dra in dem i samhället. 

In på livet
Rickard
Jomshof

AKTUELL Sverigedemokraternas skolpolitiske talesperson i riksdagen.

ÅLDER 41.

FAMILJ Hustru och två barn. 

BOR Villa i Karlskrona.

POLITISKA UPPDRAG Ledamot av partistyrelsen och verkställande utskottet i Sverigedemokraterna. Lokalpolitiker i Karlskrona och Blekinge läns landsting.

LÄRARBAKGRUND Utbildad 4—9-lärare i SO. Har läst in gymnasiekompetens i historia och geografi.

BONUSVETANDE Efternamnet är taget från jomsvikingarna, ett sammansvetsat förband av hårdföra och äregiriga vikingar.

GILLAR Vegetarisk mat.

DIT VILL JAG RESA Japan.

PERSONLIG PRYL Yamaha CS 15: »En gammal analog synth stor som en stridsvagn.«

Yamaha CS-15.

Sagt om Rickard Jomshof

"Han är en mjuk kille som har haft stor betydelse för att få Sverigedemokraterna att framstå som ett nytt sorts parti. Han och partiledaren Jimmie Åkesson hade under studenttiden en nationalistisk förening som brukade hylla Karl XII."

Niklas Orrenius, politisk reporter på Sydsvenska Dagbladet och författare till en reportagebok om Sverigedemokraterna.

 

"Richard Jomshof är en hygglig, verbal och duktig person, men har åsikter som jag inte kan acceptera."

Karl-Gösta Svensson (M), kommunstyrelsens ordförande i Karlskrona, som blivit uppläxad av den moderata partiledningen för att ha samarbetat med Sverigedemokraterna.

ur Lärarförbundets Magasin