Ingår i temat
Nyanländ
Läs senare

Handledning minskar risken för utbrändhet

LärarlivPsykologen: Lärare behöver handledning för att inte slita ut sig.
— Att uteslutande undervisa nyanlända kan ta mycket ­energi, säger Anton Sjögren.

av Lenita Jällhage
13 Maj 2016
13 Maj 2016

Foto: PrivatMånga nyanlända barn är ensamkommande, traumatiserade eller har en bristfällig skol­bakgrund.
Hur kan lärare klara den dagliga stressen och bemöta barnen på ett bra sätt utan att själva gå i bitar?

De nyanlända barnen är ingen homogen grupp, många har stora men skiftande behov, konstaterar psykologen Anton Sjögren, som handleder och utbildar lärare som har nyanlända elever.

— De flesta lärare brinner för att arbeta med dem. Men att uteslutande undervisa nyanlända kan ta mycket ­energi, säger han.

Socialarbetare, sjukvårdspersonal och personal på ­boenden för ensamkommande barn får ofta hand­ledning, för att minska risken för exempelvis utbrändhet. Inom skolan är det relativt sällsynt. Men Anton Sjögren arbetar med grupphandledning av lärare, bland annat i Örnsköldsvik. Lärarna berättar om konkreta situationer och hur de försökt lösa problem som uppstått. ­Anton Sjögren fokuserar på hur lärarna kan bemöta och förstå barnen utifrån hur de agerar och mår.

Han konstaterar att ­lärare kan ha en mycket stressig arbets­situation.

— Många har väldigt lite tid att prata med sina kolleger ­under arbetstid, säger han.

Få har i vardagen tid för reflektion och för att hantera de starka känslor som kan uppstå i mötet med de nyanlända barnen. Det ställs samtidigt höga pedagogiska krav i klassrummet. Vissa nyanlända barn har hög studietakt medan andra kan vara analfabeter med stort behov av stöd.

Det finns nyanlända som har helt fungerande och resursstarka familjer, andra har få vuxna relationer. Många har stora emotionella behov. Barn som upplevt trauman kan vara lättskrämda, oroliga, ha svårt att sova, vara utåtagerande, nedstämda, ha svårt med sociala kontakter. Andra kan ha fysiska symptom som värk i kroppen, magbesvär och illamående.

För att eleverna ska må bra är det, enligt Anton Sjögren, viktigt att skapa en trygg miljö där eleven vågar visa hur hen mår. Det gäller att skapa en relation till barnen så de känner att läraren finns där som vuxen ifall de vill berätta om något de varit med om eller en rädsla som de känner.

Som ­lärare ska man aldrig pressa ett barn att berätta. Om barnen mår väldigt dåligt bör man rådgöra med elevhälsan.

— Barnen behöver bli mötta av vuxna som orkar vara närvarande. Det är viktigt att signalera att man klarar av att lyssna på barnen och lugnt stå kvar. Man måste orka möta dem med empati och omsorg, säger Anton Sjögren.

Barnen mår också bra av trygga rutiner och tydlighet så de vet vad skoldagen ska innehålla och vad som förväntas av dem. De behöver information om hur skolsystemet fungerar för att få kontroll.

— Läraren måste visa att den stöder och har ett tydligt mål när det gäller elevens kunskapsutveckling. Man får inte fastna i att bara skapa en trevlig miljö runt barnet, säger Anton Sjögren.

Alla artiklar i temat Nyanländ (20)

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin