Läs senare

Här är skolåret 2011

2011 går till historien som det stora reformåret i skolans värld. Legitimationsreformen, den nya skollagen och läroplanerna dominerar nyhetsflödet. Men det har också varit ett år av intensiv skoldebatt, och året då teknikutvecklingen i både skolan och lärarkåren tog ett språng. Här är Lärarnas Nyheters försök att summera årets viktigaste händelser utifrån våra tidningars journalistik.

20 Dec 2011


Tidningarnas chefredaktörer om vad de kommer minnas från 2011.

Januari

Chef & Ledarskap besökte Nossebro skola och beskrev skolundret i artikeln Med forskningen i ryggen: på tre år hade de gått från 75,9 procents gymnasiebehörighet efter åk 9 till 100 procent.
Senare kritiserades skolan för att sätta glädjebetyg. Chef & Ledarskap följde upp och skrev att forskare och Skolinspektionen trots detta är fortsatt eniga om skolans höga kvalitet.

Vi startade vår Redaktionsblogg där vi skriver lite mer personligt om det vi bevakar och om det redaktionella arbetet.
 

Februari

Lärarnas tidning skrev om att elevens kön spelar roll vid betygssättningen. En nyhet som fick stort genomslag i andra medier och bland annat toppade morgonekot 10 februari. I december gjordes en uppföljning som visade att skillnaderna ökat ytterligare.

Tidningen Specialpedagogik hade en välläst intervju med Sven Bölte, föreståndare för Karolinska institutets nya ­kunskapscentrum för autism, adhd och andra utvecklings­relaterade funktionshinder, KIND.
 

Mars

Debatten gick het både i traditionell media och i sociala medier sedan utbildningsminister Jan Björklund gjort sitt utspel om att han önskade sig en återgång till mer katederundervisning.
På Redaktionsbloggen skrev Pedagogiska magasinets chefredaktör Leif Mathiasson
: ”Går vårt lands utbildningsminister ut och ger lärarna order om hur de ska arbeta direkt i klassrummet!?
Har han tappat omdömet? Eller har hans rådgivare tagit långsemester?”.
Mikrobloggen Twitter blev ett forum på skoldebatt på allvar. En av de som engagerade sig var Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, som skrev sin första tweet den 16 mars. Vi lärde oss ordet hashtag för nummertecknet (#) som sätts före ett begrepp man vill följa på Twitter. #merkateder och #skollyftet tog fart.

Bedömning berör alla. Tidningen Alfa skrev om formativ bedömning och hur den stärker lärandet.

Förändringarna i förskolans läroplan handlar om tydligare mål, ett ökat pedagogiskt ansvar för förskollärarna och nya krav på uppföljning, utvärdering och utveckling. Syftet är att öka kvaliteten. Men vad är egentligen kvalitet i förskolan? Lärarnas Nyheter och Förskolan frågade besökarna på Förskoledagarna i en videoenkät.
Chef & Ledarskap betonar att de nya kraven ställs på förskolan, inte på barnen.

Tidningen gjorde även ett tema med titeln Extreme makeover om förändringarna i skolan ur ett arbetsledarperspektiv.
– Vi lyckades ta ett bra och samlat grepp om allt det nya som skollagen kräver av skolledarna, säger Chef & Ledarskaps chefredaktör Leif Mathiasson.

Learning study är ett hett ämne som tidningen Origo behandlade i ett temanummer
.
– Vi är stolta över temat som väckt stort intresse, säger Origos chefredaktör Helena Reistad.

Tidningen Högskolan intervjuade professor emeritus Sven-Eric Liedman om hans uppmärksammade bok Hets!. ”Ju mer bråttom man har, ju mer blanketter man har att fylla i, desto mer pressad blir undervisningen,” sa han.

I den nya gymnasieskolan ställs det hårdare krav för att bli behörig. För att komma in på ett yrkesprogram behövs godkänt i minst åtta ämnen. Tidningen Specialpedagogik skrev om att det här innebär att lärarna i grundskolan måste arbeta med särskilt stöd i många ämnen. Här får specialpedagoger och speciallärare viktiga roller: Högre krav på specialpedagogiken.

Reportaget Kan du simma? Nej …! i tidningen Idrottsläraren blev diskuterat, säger chefredaktör Helena Gårdsäter.
– Simundervisning är intressant och i synnerhet med aspekten på flickor.Foto: Victor Gårdsäter

Fritidspedagogen skrev om Hadar Nordin som tröttnade på rollen som hjälplärare och lade fram ett samverkansförslag som bättre tog tillvara hans fritidspedagogiska kompetenser. I dag stortrivs han med sitt jobb.

Hushållsvetaren och Idrottsläraren skrev om utmaningen att hålla den naturliga lusten att lära vid liv i skolan. Dessvärre kan skolans struktur dämpa denna lust, sa Peter Gärdenfors som ser få kopplingar mellan hjärnforskningen och pedagogiken.
 

April

Tidningen Förskolan gjorde ett efterlängtat temanummer om Reggio Emilia, där de granskade vad begreppet står för idag och hur det har utvecklats. Reggio Emilia Institutets företrädare fick också svara på kritik som har framförts mot filosofin.

Tidningen Alfa hade tema Nordiska språk och gjorde reportage i Danmark och vi bjöd in en dansk och en norsk lärare att skriva krönikor. På nätet lade de ut ljudfiler där de danska eleverna sjöng och lärarna läste upp sina krönikor.

Lärarnas tidning skrev bland annat om en studie som visar att datoranvändning i hemmet försämrar läsförmågan och att Sverigedemokraterna anmäler en skola för att använda en lärobok de anser vara kränkande. Boken målar ut partiet som rasistiskt och nynazistiskt.

På Redaktionsbloggen fördes en flitig debatt kring Leif Mathiassons inlägg som reagerade mot Maciej Zarembas artikelserie om skolan i Dagens Nyheter. Artikelserien, tillsammans med Björklunds katederutspel och Aftonbladets ”Skolraset” (som senare bytte namn till Skolgranskning) gav upphov till Skollyftet, vilket Leif Mathiasson också skrev om på bloggen.
 

Maj

Tidningen Yrke beskrev elevernas viktiga roll som ambassadörer för skolorna när nya årskullar ska välja skola.
– Artikeln beskriver hur en skola kan möta den hårdnande konkurrensen om eleverna. Detta i en tid då antalet elever blir färre medan aktörerna på skolmarknaden är rekordmånga, säger chefredaktör Björn Andersson.

Pedagogiska magasinet kom ut med ett nummer med temat Skickliga lärare, vilket blev välläst – inte minst forskningsartikeln Att göra skillnad. De skrev även om behaviorismens återkomst i svensk skola, och Petra Lundberg Bouquelon tog fasta på ett hastigt möte med en lärare för att fördjupa sina tankar om estetiska lärprocesser i Möte på perrongen.
– Hon tog ett annorlunda grepp att försöka reda ut det som annars bara avfärdas med en fnysning, säger chefredaktör Leif Mathiasson.

Lärarnas tidning hade ett temanummer om yttrandefrihet. Var tredje lärare vågar inte framföra kritik på jobbet, visade deras undersökning där de frågade 1000 lärare om klimatet på deras arbetsplats.

Tidningen skrev även om att det finns ett starkt stöd i lärarkåren för ordningsbetyg – sex av tio lärare skulle vilja att det infördes.
– Utbildningsministern jublade över denna nyhet som går helt i linje med hans ambitioner, berättar Lärarnas tidnings redaktionschef Karin Södergren.

Tidningen Förskolan hade premiär för appar på recensionssidorna, vilket var uppskattat av läsarna. Lärarnas Nyheter gjorde också webbreportage från två förskolor i Nacka som driver ett projekt för att se vilken effekt surfplattor kan ha på lärandet: I surfplattan lyser stjärnorna.

Förskolan skrev även om att nya psykiatriska diagnoser är på väg och listade 20 krav som förskollärare måste uppfylla för att få sin legitimation. Lärarnas tidning berättade att priset för lärarlegget är 1800 kronor.

Chef & Ledarskap ställde frågan: Vad gör man med dåliga lärare?
 

Foto: Mikael AnderssonJuni

Lärarnas tidning skrev om AD-domen som slår fast att antalet lektioner kan ökas av rektor. Senare följde tidningen upp med artikeln Lärarnas förlorade striden om tiden.

I juni blev det klart med sammansättningen i Lärarnas ansvarsnämnd, nämnden som kan återkalla lärarlegitimationer.
 

Juli

1 juli var det verkliga avsampet för skolreformerna. Den nya skollagen och den nya skolförordningen började tillämpas, och det nya betygssystemet infördes. Nya samlade läroplaner för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan trädde ikraft.

Förskolans reviderade läroplan började att gälla, och under hösten kom tidningen Förskolan ut med två temanummer om läroplanen. På webben finns de samlade på en egen temasida.
 

Augusti

Tidningen Origo intervjuade professor Tomas Krokmark om en–till–en, skolor där alla elever har egen dator:
Dator till alla ändrar lärarrollen.

Lärarnas tidning skrev mycket om lärarlegget, bland annat att lokalt behöriga förskollärare blir utan legitimation och SKL:s besked att utan examen hotar uppsägning.

Foto: Morten KrogvoldRedaktionen för tidningarna Bild i skolan, Fotnoten och Slöjdforum gjorde en reportageresa till Norge där de bland annat träffade Jon Roar Bjørkvold, professor i musikvetenskap och författare till bland annat ”Den musiska människan”. Nu ligger hans forskning till grund för ett projekt där skolan ska utvecklas till Norges bästa, med en pedagogik som utgår från barns livsglädje och sinnesbaserade lärande. Läs mer i Ny himmel över Vågå.

De träffade också Liv Merete Nielsen, professor vid fakulteten för teknologi, konst och design vid Høgskolen i Oslo och Akershus.  Det demokratiska perspektivet är viktigt för bildämnet, menar hon.
För att skaffa sig inflytande över sin omvärld måste man kunna tänka långsiktigt och till exempel lära sig tolka ritningar för att förstå och påverka beslut om stadsplaner.

I Norge är slöjd och bild ett enda ämne, Kunst og håndverk, sedan mer än 50 år. Redaktionen besökte Bjøråsens skola i Oslo, där en av ämnets eldsjälar, läraren Eivind Moe, arbetar.
 

September

Lärarnas tidnings granskning av Ross Tensta gymnasium och kopplingen till ett privat utbildningsföretag i USA väckte stor uppmärksamhet. Många före detta lärare på skolan trädde fram i tidningen och framförde kritik.

Tidningen rapporterade också om att det inte blir någon statlig finansiering av lärarnas löner i framtida Lärarlyftet.

Lärarnas Nyheter skrev om Twittersamtalet Skolchatt, och rapporterade från en av chattarna: Många frågetecken kring lokal pedagogisk planering.
På webben lyfte vi även fram studenternas perspektiv på skolreformerna tillsammans med tidningen Högskolan. ”Vi används som slagträn i debatten,” sa lärarstudenten Ebbe Nyman.

Pedagogiska magasinet hade ett tema kring bedömning. Särskilt läst blev artikeln om bedömning i förskolan. Forskare har funnit värderande omdömen som ”charmig och intelligent” och ”yvig och okoncentrerad” i förskolebarns individuella utvecklingsplaner.

Bild i skolan/Lärarnas Nyheter träffade gymnasieelever, konstnärer och lärare på utställningen P.K. på Forum för levande historia.
 

Oktober

Lärarnas tidning intervjuade Jan Björklund, som bland annat slog fast att det inte krävs ämnesbehörighet för att sätta betyg. Det fick stor uppmärksamhet.

Tidningen avslöjade också att ”skolsatsningen” i nästa års statsbudget i slutänden bara uppgår till 1,6 procent av reformpengarna.
– Det är en nyhet som visar att regeringens retorik ibland inte är mer än tomma ord, säger redaktionschef Karin Södergren.

Vidare granskade Lärarnas tidning ett rättsfall: en fritidspedagog i Spånga åtalades för en dödsolycka. Granskningen visade att skolledningen varnades före olyckan utan att agera.

Lärarnas tidning skrev även om begreppsförvirringen kring lokal pedagogisk planering och lokala kursplaner.

Tidningen Högskolan tog tempen på några av landets lärosäten. Hur påverkar legitimationsreformen och valideringsproessen deras arbete?

I varje nummer av Förskolan presenterar de under vinjetten Vuxenvardag en artikel som handlar om det som händer mellan arbetskamrater i vardagen och hur man kan utvecklas själv som person på jobbet. Ett ämne för året var avundsjuka – en känsla som vi alla drabbas av ibland även om vi inte vill erkänna det. Konflikter på jobbet kan bottna i just denna känsla. Här får du tips om hur du hanterar egen och andras avund.
 

November

Foto: Lotta HolmströmMarie Andersson, lärare på Gotland och flitig bloggare, belönades med Guldäpplet 2011. Vi är stolta över att ha fångat upp Marie Andersson vars klass dessutom fått utmärkelsen Webbstjärnan för sin klassblogg om Detektiven Emil. Marie medverkar regelbundet som krönikör i tidningen Origo, och är en av de bloggare vi samarbetar med på Lärarnas Nyheter. Vi har också skrivit om hennes arbete med geocaching i Lärarnas tidning, och på Skolforum 2010 bjöd vi in henne att medverka vid ett seminarium.

Skolforum 2011 bjöd på fler prisutdelningar och spännande skolhändelser. En av de mest intressanta var experimentet The Cage, där 30 lärare, fem skolledare och fem elever arbetade intensivt i workshop-form med uppdrag de fick från olika talare under en heldag. Under Skolforum kom också mötesformen Edcamp till Europa för första gången. Vi skrev på Redaktionsbloggen om vikten för lärare att mötas och lära av varandra.

Anna Kärre fick ta emot årets Ulla Britta-Bruun-stipendium. Förskolan/Lärarnas Nyheter träffade henne för en videointervju.

Lägg krutet på the big 5: Fem förmågor är allra vanligast i grundskolans nya styrdokument, konstaterar Göran Svanelid i Pedagogiska magasinet. Han har studerat grundskolans alla kursplaner och anser att om lärare i alla ämnen fokuserar på dessa "big 5" kommer elever lättare att nå målen.

Lärarnas tidning guidade till de delar av Sverige där det är lättast att få lärarjobb.

Foto: Mikael AnderssonProtesterna mot att fritidspedagoger blir utan lärarlegitimation fortsätter. Lärarnas tidning berättade om överlämningen av över 3 500 namnunderskrifter till statssekreterare Bertil Östberg.
I tidningen Fritidspedagogen förtydligar Bertil Östberg vad som gäller
. Från 2015 får fritidspedagoger utan legitimation undervisa i fritidshemmet men inte självständigt ansvara för undervisningen. Det slår utbildningsdepartementet nu fast.

Att läsa och skriva i alla ämnen kommer mer och mer. I temat Lära genom språket tittade tidningen Origo närmare på hur det kan gå till.

Artikeln Barnen åker ut genom en kanal som handlar om sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet kom på pricken då dagstidningarna hade artiklar om den dåliga undervisningen i detta ämne.
– Vi visade på att det går att göra tvärtom. Det uppskattades, säger Idrottslärarens chefredaktör Helena Gårdsäter.
 

December

Flera gånger om året porträtterar tidningen Förskolan intressanta personer, antingen inom förskolans värld eller från barnkulturområdet. Senast träffade de "Mr Bolibompa", Johan Anderblad, för att få veta mer om denna trygga barnprogramledare.

Den 1 juli förändrades målgruppen för särskolan. Man kan inte längre tillhöra den skolform om man enbart har diagnos inom autismspektrumet. Nu behövs bland annat fortbildning av lärarna för att kunna ta emot allt fler elever med autism i grundskolan, betonar Inger Nilsson, universitetsadjunkt i specialpedagogik: Kräv stöd för verklig inkludering.

Tidningarna Hushållsvetaren och Idrottsläraren publicerade en artikel om Anna Nummi som har erfarenheter från både Sverige och Finland. Två länder och två ämnen. Två lärarutbildningar och två skolsystem. Frågan är vilket land som blir vinnare i denna landskamp.

Under året skrev Annika Dzedina, chefredaktör för Bild i skolan, Fotnoten och Slöjdforum (nu föräldraledig) ett antal blogginlägg på Redaktionsbloggen, bland annat om kulturskolans framtid. De har väckt debatt och diskussionslust.

ur Lärarförbundets Magasin