Läs senare

Här får eleverna glänsa

ReportageLindeskolans modell för språkintroduktion är ovanlig. Eleverna, analfabeter såväl som studievana, läser skolämnen på sin egen nivå. Samtidigt lär de sig svenska.

Den stora bygghallen vid språkintroduktion används ofta, till exempel vid föräldramöten, fester och luciafirande. Här övar Senait Asgodem och Lwam Haylemaryam danssteg.
Foto: Per Knutsson

Canab Mohammad var bestämd. Hon ville inte börja på språkintroduktion. Alla sa att hon då skulle behöva läsa om alla skolämnena igen — hon som redan satsat så hårt på att plugga i nian. Men när hon fick veta hur det fungerar på Lindeskolan ändrade hon sig. Nu är hon snart klar med steg 3, läser gymnasiekursen engelska 5 och har sökt barn- och fritidsprogrammet till hösten. Med närmast perfekt svenska och med en självklar pondus berättar hon att hon tänker fortsätta till universitetet.

— Jag vill jobba med människor, särskilt med kvinnors och barns rättigheter.

Det börjar med tomat, banan, hej.

Hennes klasskamrat Abdulrahman Halwani är också målmedveten. Genom att läsa engelska 5 och matte 1 redan nu, så får han mer tid för andra ämnen när han börjar på gymnasiet. Han hade med sig goda ämneskunskaper från Syrien och vill komma in på NA- eller teknikprogrammet. Då tänker han också fortsätta att läsa svenska som andraspråk (sva) på språkintroduktion. Planen är att bli läkare.

Lindeskolan

  • Byggdes 1966 och har 1 050 elever.
  • Förutom introduktionsprogrammen finns tretton nationella program.
  • Skolan är också Riksidrottsgymnasium i judo och har nationellt godkända idrottsutbildningar i handboll, volleyboll för flickor samt rytmisk gymnastik.

— Då kan jag hjälpa människor på ett bättre sätt.

Mahmoud Hassan har det tuffare. Han hade aldrig gått i skolan innan han kom till Sverige från Somalia, så han har bråttom att ta igen allt. Allra helst vill han ta sig in på flygteknikprogrammet i Västerås, för att senare bli pilot.

— Jag pluggar minst fyra timmar extra varje dag. Det är stor skillnad för mig mot den som gått i skolan tidigare.

På Lindeskolan har språkintroduktion ett eget hus. På väg in till klassrummet passerar vi en stor ruffig, spännande bygghall. Några tjejer har tagit paus från lektionen och övar på danssteg i den stora hallen. Resten av klassen sitter inne i klassrummet och arbetar med klassiker. Eleverna har tittat på filmen ”Utvandrarna” och besvarar frågor i grupper. Stämningen är glad och välkomnande, afroflätor samsas med kepsar och olika former av huvuddukar, det luktar gott av parfymer och världen. Sva-lärarna Maria Boström och Agneta Guhrén går runt, lyssnar och stöttar.

Några elever diskuterar en scen i filmen: en mor som rest till sin son i Amerika var övertygad om att han var rik, men det visade sig att han bodde i ett ruckel i skogen.

— Det är samma som i mitt land, de tror att vi i Europa är så rika, men det är vi inte, säger en pojke.

— Han kanske ville att föräldrarna skulle vara glada och tro att han är rik, säger en flicka.

Tar snabbspår. Canab Mohammad från Somalia och Abdulrahman Halwani, palestinier från Syrien, lämnar snart språkintroduktion för att börja på gymnasiet.
Foto: Per Knutsson

Skärmar och väggar i klassrummet är fulla av foton, tidningsartiklar, bilder, affischer och handskrivna planscher. Längst ned står ett elpiano med noterna till ”The Rose”. Allt andas kommunikation. Eleverna har ingen tid att förlora.

Deras ambitioner är det inget fel på. Men vägen dit ser mycket olika ut. Mest avgörande för hur det går för eleverna är deras tidigare skolgång, säger Agneta Guhrén. För den elev som har 10—12 års skolgång i bagaget brukar det ta två år innan man kan börja på ett nationellt program. Men en fjärdedel av eleverna här är analfabeter. De hinner oftast inte igenom språkintroduktion, utan blir kvar i fyra år och får sedan hjälp att ta sig vidare till komvux, folkhögskola eller arbete. Det tar lång tid att ta sig från ett mycket konkret vardagsspråk till ett abstrakt skolspråk.

En stor del av eleverna är ensamkommande och många vet nu att de inte får stanna. En svår situation för dem, deras kamrater och lärare. Maria Boström och Agneta Guhrén är dock noga med att deras fokus ligger på undervisningen. Om en elev behöver mer så hänvisar de till elevvården, som är väl utbyggd, med kuratorer, skolsköterskor och skolläkare med traumakompetens.

— Nya elever kan tycka att vi är hårda, men skola är skola. De mår bra av rutiner. Det betyder inte att vi saknar empati, vi ser ju på dem om de behöver gå i väg och få stöd, säger Agneta Guhrén.

Eleverna ville komma vidare snabbare.

Gymnasieskolan i Lindesberg är utspilld över en stor yta, på flera låga tegelbyggnader. Skolan är stor, de 1 050 eleverna motsvarar mer än en tiondel av stadens invånarantal. Språkintroduktion är skolans största program, med över 300 elever. Förutom från Lindesberg kommer eleverna på Lindeskolan från närliggande orter, som Ljusnarsberg — en av de kommuner som har tagit emot flest nyanlända barn och ungdomar i förhållande till sin folkmängd.

Pluggar extra. Mahmoud Hassan vill bli pilot eller undersköterska. Hemma tycker de att han pluggar för mycket, men han har hela skoltiden att ta igen.
Foto: Per Knutsson

Förra läsåret skrevs 200 nyanlända elever in på språkintroduktion, vilket motsvarade åtta nya klasser. Det var svårt att få tag i behöriga sva-lärare, men annars gick det förvånansvärt smärtfritt. På Lindeskolan var man väl förberedd. Här har man arbetat efter samma modell i över tretton år, en modell som är genomarbetad och vilar på vetenskaplig grund. Nyligen fick skolan pris för den från förlaget Sanoma utbildning.

— Egentligen startade det med elevernas frustration. De ville komma vidare snabbare, säger Agneta Guhrén som varit med och utformat modellen.

Efter lektionen förklarar Canab Mohammad och Abdulrahman Halwani vant och pedagogiskt för oss besökare hur modellen fungerar, med hjälp av en roll-up. Språkintroduktion är uppdelad i tre steg, som ungefär motsvarar kunskapsmålen i årskurs 3, 6 och 9. Den elev som kommer direkt utan att passera grundskolan börjar i steg 1.

— Det börjar med tomat, banan, hej, skojar Abdulrahman.

Har eleven hunnit gå något i grundskolan börjar han eller hon på steg 2 eller 3. Efter hand utökas antalet skolämnen och i steg 3 läser eleverna färdigt de grundskoleämnen de behöver och får betyg.

När eleven kommer testar lärarna var eleven befinner sig i de olika skolämnena. Var och en av de mer än 300 eleverna har var sin studieplan och ett eget schema. Mentorerna skriver studieplanerna.

Allt är flexibelt. En elev kan gå steg 3 men läsa ämnen på en lägre nivå, en annan kan läsa en gymnasiekurs på ett nationellt program. Agneta Guhrén betonar att på gymnasiet ses eleverna som en tillgång, för att de ofta tillför mycket till undervisningen. Det är viktigt för att integrationen ska lyckas. Förra läsåret kom till exempel många fransk- och spansktalande elever, som direkt kunde gå in i gymnasiekurser.

SAMARBETAR. Sva-lärarna Agneta Guhrén och Maria Boström har byggt upp språkintroduktion.
Foto: Per Knutsson

— De eleverna fick verkligen glänsa, säger hon.

Tyvärr är det inte så vanligt i grundskolan, menar de båda lärarna. I stället är det ofta svenskkunskaperna och sociala hänsyn som styr när eleven ska gå över till ordinarie klass. Klassplaceringen bestäms då av elevens ålder, inte av tidigare kunskaper. Därför kan en elev till exempel hamna på en fysiklektion i åttan utan att någonsin ha läst fysik. Helt galet, anser Maria Boström och Agneta Guhrén — det går inte att hämta in flera år i ett ämne bara genom att sitta med på lektionerna. I stället blir andraspråkseleven tyst och glappet till de andra växer.

— Man integrerar inte en elev genom att sätta honom eller henne med svenskar. Det är assimilation! Man ska integrera eleverna genom ämnesspråket, säger Maria Boström.

Här på språkintroduktion kan eleverna slappna av och vara sig själva — de behöver inte hålla en fasad utan kan koncentrera sig på inlärningen, poängterar de båda lärarna.

— Eleverna skrattar MED varandra och inte åt varandra. De vågar fråga och förstår varandra. Ingen är elak, säger Agneta Guhrén.

Förhållandena på språkintroduktion är egentligen en angelägenhet för hela samhället, understryker Maria Boström och Agneta Guhrén — det handlar om integrationen i Sverige. Genom åren har de sett så många vuxna invandrare, liksom unga ­kriminella män, som säger att de har problem med att läsa och skriva.

— Literacy betyder att man kan prata för sig och sin grupps räkning i samhället. Det tror jag att våra elever kommer att kunna göra, säger Agneta Guhrén.

Lindesberg

  • Centralort i Lindesbergs kommun, Örebro län.
  • Folkmängd 9 149 (år 2010).
  • Förutom Lindeskolan (gymnasium) finns en högstadieskola, samt tre låg- och mellanstadieskolor.

ur Lärarförbundets Magasin