Läs senare

Här får lärlingar behörighet 

På Häverögymnasiet i Hallstavik är eleverna i skolan var tredje vecka. Det räcker för högskolebehörighet. 

14 Feb 2007

– Vi vänder oss till den grupp – oftast killar – som saknar såväl avgångsbetyg från grundskolan som motivation att ens söka något gymnasieprogram, förklarar Hans Johansson, ansvarig för Häverögymnasiets lärlingsprogram. 
   I höstas startade cirka 100 elever inom lärlingsprogrammet – vilket gör det till det största i landet. 
   – Vi har till exempel en elev som monterar billarm i Västerås, en på ett rederi i Gävle och en som utbildar sig till florist i Vallentuna, berättar Hans Johansson. 
   För att följa upp eleverna har skolan kontinuerlig kontakt med arbetsplatserna. Det krävs många och långa resor, eftersom eleverna är spridda långt utanför kommungränsen. 
   Målet är att komma ut varannan vecka. Många av arbetsplatsernas handledare vill ha täta kontakter eftersom de har behov av att diskutera och få stöd i arbetet med sina lärlingar.  
   
– Telefonen har jag lagt åt sidan, säger Hans Johansson. Det är den personliga närvaron som är viktig och som handledarna vill ha. De behöver diskutera hur man går vidare för att nå målen, om vi behöver komplettera med någon extern kurs eller om de kanske själva behöver förkovra sig. 
   – I början ser vi allt som ett försök och inga kontrakt skrivs. Blir uppgifterna till exempel för ensidiga så kan det bli aktuellt att byta handledare eller att hämta hem eleven. 
   Men ofta möter Hans Johansson det motsatta. 
   – När jag träffar en bergsprängare med 30 års erfarenhet, som kan allt inom yrket, och ser att han engagerar sig, växer med uppgiften och tar ett bra ansvar för sin lärling, då är jag inte orolig längre. 
   Medan karaktärsämnena lärs in och bedöms ute på arbetsplatserna läser man kärnämnena på skolan. 
   – Vi har gjort var tredje vecka till kärnämnesvecka. Då kommer eleverna till skolan och pluggar i grupp under hela veckan, i första hand svenska, engelska och matte. 
   Det här har visat sig fungera bra för skolan eftersom det skapar struktur och kan schemaläggas. Det är dock inte alltid det fungerar för arbetsplatserna, där man ibland vill få en kontinuitet i kontakten med och uppgifterna för sina lärlingar. Därför läser en del i stället kärnämnen varje måndag eller på distans. 
   Målet är att alla ska gå ut med full gymnasiekompetens. 
   – De första åren var det ingen som nådde dit. Men i dag ger vi 60 procent av lärlingarna denna kompetens, säger Hans Johansson som tror att målet att alla elever ska nå gymnasiekompetens förblir en utopi. 

OLLE ANDERSTAM 

ur Lärarförbundets Magasin