Läs senare

Här får svenskan ta plats

Ska svenska som andraspråk få en ny chans? Snart kommer förslaget som ska ge svar. I Landskrona genom­syrar ämnet hela skoldagen.

25 Mar 2013
Här får svenskan ta plats
Ödla. Det är ös i Carina Boklunds lektion om bokstaven ö i modellklassen. Bild: Ewa Levau

Längst bak i klassrummet sitter några ord i rad på anslagstavlan. Det är några enkla tidsord som först, då, när, sen och till slut. Men för elever­na i Carina Boklunds etta kan de vara nog så svåra.
Hon berättar att hon redan i förskole­klassen började jobba med att lära eleverna använda tidsorden när de återberättade sagor.

– Jag började med orden "först", "sen" och "till slut" för att sedan bygga på med flera tidsord. Orden "då" och "när" är mycket svårare att förstå hur de används, säger ­Carina Boklund som är 1–7-lärare i svenska och svenska som andraspråk på Dammhag­skolan, en F–6-skola mitt i Landskrona.

Sättet att arbeta är en del av den genre­pedagogik som genomsyrar Dammhag­skolans arbete i alla ämnen med både nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund men födda i Sverige. Ett sätt att arbeta som lärarna menar är nödvändigt för att nå resultat. Av skolans cirka 200 elever har bara tio svensk bakgrund. De flesta kommer från olika länder i Mellanöstern, Asien och Afrika.

Hur utbildningen ska se ut i framtiden för nyanlända elever är under utredning. Det är dessa elever som visar de sämsta skolresultaten och regeringen kom i början av året med ett förslag till organisation av undervisningen (se faktaruta).

I dagarna lämnar utredaren Marie-Hélène Ahnborg nästa förslag till utbildningsdepartementet. Det ska handla om hur svenska som andraspråk ska fokuseras på de ny­anlända elevernas behov. Vad detta kommer att innebära för själva ämnet svenska som andraspråk återstår att se.

I dag är svenska som andraspråk en rättighet för elever som bedöms ha behovet. Beslutet fattas av rektorn. Ämnet ersätter då den vanliga svenskan och har samma timplan.

Nu är rasten slut och Carina Boklund ringer in sin klass på gammaldags manér. Hon har klivit upp på en stol och lutar sig ut genom klassrumsfönstret och svänger sin skolklocka i handen.

Den höga tegelbyggnaden från 1900-talets början reser sig nästan skrämmande över de små eleverna när de låter sig slukas av den.

Carina Boklunds 13 ettor strömmar in i klassrummet och sätter sig på sina platser. I dag ska det handla om bokstaven Ö. Och det ska bli en lektion med riktigt ös i visar det sig.

Hon håller hårt i strukturen och vandrar tillsammans med elevassistenten Maria Olsson runt i klassen och kollar efter varje instruktion hur det går för eleverna.

Nu börjar hon skriva en liten berättelse på tavlan. Den handlar om en ödla. Men vad ska ödlan heta? Den här gången ska det vara ett pojknamn.

– ­­­Ödlan ska heta Özil, kommer eleverna fram till utan större möda.

Carinas förslag Örjan eller Östen nonchaleras fullständigt.

– ­Özil stavas med z, påpekar Habil som sitter längst fram.

Sedan fortsätter skrivarbetet om ödlan Özil som är grön och bor i den varma och sköna öknen. De svenska skrivreglerna gnuggas om och om igen.

Carina Boklunds etta är en av två så kallade modellklasser på skolan. Modellklasserna är till för att fånga upp elever i riskzonen och inkluderar samarbete med socialtjänst och hälsovård. De har visat sig fungera bra också för elever med utländsk bakgrund. I modellklassen finns modersmålslärare med i undervisningen två–tre gånger i veckan.

– ­Forskningen visar att framgångsfaktorer för elever med utländsk bakgrund är en kombination av höga förväntningar, socio-kulturellt stöd, svenska som andraspråk och integrerad studiehandledning på moders­målet i undervisningen, berättar Carina Olsson, specialpedagog och en av de ansvariga för utvecklingsarbetet med modellklasser.

Hon lyfter fram att satsningen på genrepedagogik som gjorts i alla ämnen är mycket viktig för att eleverna ska kunna uppnå kunskapsmålen.

– Det räcker inte att arbeta med svenskan några timmar i veckan utan arbetet behöver genomsyra hela undervisningen.

Genrepedagogiken, som är hämtad från Australien, går bland annat ut på att lära eleverna hur olika slags texter som berättelser, fakta­texter och argumenterande texter är uppbyggda. Den bygger också på att inte väja för svåra ord utan lära eleverna dem från början.

Forskningen har visat att elever med utländsk bakgrund ofta får problem när kraven på att förstå svårare texter ökar med åren i skolan.

Ämnet svenska som andraspråk har för det mesta fått stå i skamvrån trots de förhoppningar som fanns när ämnet fick en egen kursplan i grundskolan 1995.

Utvärdering efter utvärdering har visat att det finns för få och för dåligt utbildade lärare i skolorna, att ämnet har låg status och ses över axeln som ett ämne för lågpresterande elever. Många föräldrar har därför till varje pris velat undvika att ­deras barn läser svenska som andra­språk.

Senast visade den kvalitetsgranskning som Skolinspektionen gjorde 2010 att både lärare och förskollärare ofta saknar kunskap om barnens bakgrund och ofta är dåliga på att knyta an till barnens erfarenhetsvärld.

I en OECD-rapport från samma år kritiserades Sverige för att brista i genomförandet av sina reformer för elever med utländsk bakgrund. I det svenska decentraliserade systemet är det kommuner­na som bestämmer hur det blir i praktiken.

Ett par trappor upp i Dammhagskolan håller en av skolans båda introduktions­klasser till. Högst två år får eleverna gå i dessa klasser. Eleverna är 11—12 år och kommer från Polen, Syrien, Jemen, Irak, Kosovo, Moçambique och Danmark. De tre senast anlända eleverna kom i januari.

Matteläraren Jessica Thörner använder ett enliters mjölkpaket och ett decilitermått för att illustrera räkneoperationerna.

– Hur många deciliter går det på två liter om det går tio på en liter? frågar hon.

Det visar sig vara en ganska lätt fråga att besvara.

– 20, svarar flera elever.

Två trappor ner har Carina Boklund också gått över till räknandets sköna konst. Eleverna tränar på ental och tiotal symboliserade av enkronor och tiokronor. Moders­målsläraren Luljeta Muriqi sitter bland eleverna från Kosovo och översätter mellan svenska och albanska.

För lärarna i svenska som andraspråk på Dammhagskolan och på likaledes invandrardominerade Pilängskolan i norra Landskrona är genrepedagogiken ett måste.

– Det gäller att lägga extra mycket tid på att till en början bygga upp ordförråd och ordförståelse men utan att förenkla, förklarar Christina de Jounge Sturesson, lärare i svenska som andraspråk på Pilängskolan.

Maria Wikman, som bland annat undervisar i en introduktionsklass, visar hur hon med hjälp av fyra bilder på en man i snickarbyxor, som steg för steg sågar ner ett träd, till slut lyckas få eleverna att skapa skrivna berättelser. Det tog fyra lektioner.

– Ordet snickarbyxor var till exempel helt nytt för eleverna.

Det lärarna i svenska som andraspråk efter­lyser är förståelse för vilka stora steg ­deras elever måste ta.

– Tänk på att svenska sexåringar har ett basförråd på mellan 8 000 och 10 000 ord när de börjar skolan som sedan fylls på med 3 000 ord till under det första skolåret, på­pekar Maria Wikman.

Nu satsar regeringen på att reformera under­visningen för de nyanlända eleverna. Men det finns en oro bland lärarna för vad som händer med den stora grupp med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller har anlänt tidigt.

– Dessa elever har ofta ett vardagsspråk som inte räcker till för att klara det som krävs högre upp i skolan och senare i arbetslivet, säger Christina de Jounge Sturesson.

Inger Lindberg, professor vid Stockholms universitet och specialiserad på svenska som andraspråk, efterlyser en satsning också på dessa grupper. Hon har tillsammans med professor Kenneth Hyltenstam utformat ett förslag till en differentiering av ämnet svenska som andraspråk.

Det går bland annat ut på att skapa väl avgränsade nivåer i ämnet som eleverna successivt uppnår. När eleverna nått den högsta nivån ska de i stället läsa ämnet svenska. Men då måste kursplanen i svenska revideras och anpassas till att många elever har flerspråkig bakgrund.

– Det bör också införas ett slags frivilligt och individanpassat "språkgym" både för elever med utländsk bakgrund som läser vanlig svenska och för svenska elever som bedöms behöva hjälp med språkutvecklingen. Det minskar risken för den segregerande stämpel som svenska som andraspråk fått, säger Inger Lindberg.

I Carina Boklunds klass slutar skoldagen med sång. Och stolarna på borden.

Nu väntar modersmålsundervisning för några av eleverna. Sedan förra läsåret ligger den utanför timplanen. 

 

Nyanländ i fyra år

Regeringens förslag för nyanlända elever: Elever räknas som nyanlända i högst fyra år. Nyanlända elever ska kunskapsbedömas inom två månader efter att de börjat skolan. Elever ska i de flesta fall gå i för­beredelseklass i högst ett år. Elever får prioritera svenska som ämne på bekostnad av andra ämnen i högst ett år.

 

Många utrikes födda

Var tredje Landskronabo har utländsk bakgrund. Fyra av tio elever i stadens grundskolor likaså. Utländsk bak­grund definieras som att vara utrikesfödd eller inrikesfödd med båda föräldrarna utrikesfödda. Arbetet med att utforma modellklasser ingår i utvecklingsarbetet »Utsikter« som Landskrona och Helsingborg driver.

Lättare för Barn

Forskning visar att elever lär sig sitt andraspråk genom att lära sig vissa strukturer i tur och ordning. Detta är lika för alla männi­skor och ordningen går inte att påverka med undervisning, däremot påverkar undervisning hur snabbt det går att lära sig. Forskning visar också att biologiska mognadsfaktorer är den troligaste orsaken till att barn före 12—13 års ålder lär sig sitt andraspråk mycket bättre än äldre personer.

Källa: Flerspråkighet – en forskningsöversikt, Vetenskapsrådet 2012.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin