Ingår i temat
Tystnad
Läs senare

Här törs lärarna tycka till

Stordammens skola utanför Uppsala har tydliga arenor där personalen kan göra sina röster hörda. Nyckeln är en ledning som lyssnar men också ställer krav på eget ansvar.
— Demokrati på en skola innebär att du har en organisation där så många som möjligt på ett enkelt sätt kan få sin röst hörd genom olika kanaler och att man vet att synpunkterna förs vidare, säger rektorn Gabriella Ekström.

09 Maj 2011
Här törs lärarna tycka till
Personalen är mycket nöjd med det öppna samtalsklimat som finns på Stordammens skola. Bild: Staffan Claesson

En dörr i korridoren står öppen. Ovanför dörren hänger ett lejonhuvudi papp och väv. Dörröppningen leder rakt in i lejonkulan.Men det är knappast någon som darrar av skräck inför att kastas in i den.Gabriella Ekström Filipsson, rektor för Stordammens skola utanför Uppsala, är född i lejonets tecken. Hon har smyckat sitt rum med lejonlampor, lejontavlor och lejonfärgade sopborstar och kallar sin rektorsexpedition för »lejonkulan«.

— Lejon är stolta och modiga djur. Precis som ledare måste vara, säger hon.

Bild: Staffan ClaessonJust i dag är det barnskötaren och skyddsombudet Pernilla Hjelm, som arbetar på fritidshemmet och undervisar i idrott och naturkunskap i år 2, som har trätt in i lejonkulan.

Skyddsombudet och rektorn bläddrar i högen av papper från Uppsala kommuns medarbetarundersökning. De pekar på staplarna och gläds över läsningen.

— Jag vet ju att vi har det bra. Men det här är över förväntan. Skolan får otroligt fina resultat, säger Pernilla Hjelm.

På i princip varje delfråga får Stordammens skola högre betyg än genomsnittet för Uppsala kommuns skolor.

Här är de anställda mer nöjda med sin arbetssituation och känner sig mer motiverade i sitt arbete. De tycker i större utsträckning att det »råder ett öppet klimat där alla vågar säga vad de tycker«, att »nya idéer övervägs oavsett vem som kommer med dem« och att här »samarbetar vi bra med varandra«.

På en punkt — ledarskap — ligger Stordammens skola skyhögt över genomsnittet.

I personalrummet är det en avslappnad stämning. Några sista kollar görs inför onsdagens stora händelse: föräldrakvällen med framträdande av elevernas »Vattenkör«.

Mitt på bordet tronar ett stort träfat med röda och gröna äpplen. Tre gånger i veckan levereras ett lass med frukt till personalen. En liten detalj i personalvården.

En annan trivseldetalj är att personalen får lunchen betald på studiedagar. Och att rektorn då och då ställer fram skålar med godis.

— Det låter kanske löjligt. Men sådana små saker gör att man känner sig väl omhändertagen, säger Hanna Boger Toledo, lärare i år 1.

Genom åren har hela och delar av personalen åkt på studiebesök till Kreta, Poros, Barcelona, Bologna, New York, Helsingfors, Madrid och Porto. Resor som har finansierats genom bland annat EU-projekt och pengar som har rullat in genom studiebesöken på skolan och rektorns externa föreläsningar.

— Resorna har bidragit till en stark samhörighet i personalgruppen, säger Lena Björnestedt, lärare i förberedelseklassen.

Hanna Boger Toledo och Lena Björnestedt har just avslutat dagens lektioner. Vi bänkar oss i Sländans klassrum tillsammans med Anneli Alvar Holmgren, lärare i år 3, och ska tala om samtalsklimatet på skolan.

— Det är verkligen ett öppet klimat. Man kan säga vad man tycker, säger Hanna Boger Toledo.

— Absolut. Man vet att man får sticka ut näbben här, säger Lena Björnestedt.

Lärarna berättar att det inte bara är möjligt att framföra sina åsikter, utan att deras åsikter också efterlyses aktivt innan beslut fattas. När ett nytt förslag är på gång bollas det ut i arbetslagen, med bifogade frågor som: »Vad tycker ni om det här?« eller »Finns det en bättre lösning?«.

— Vi blir uppmuntrade att tycka till, säger Anneli Alvar Holmgren.

— Och det känns alltid som att någon tar emot bollen. Sedan är det annan sak att man kanske inte får igenom allt, säger Lena Björnestedt.

Det finns olika möjligheter att framföra sina synpunkter:

  • I arbetslaget. Det samlas en gång i veckan och leds av en lärare som har utsetts till utvecklingsledare och sitter i skolans ledningsgrupp.
  • Till fackets platsombud, som sitter i samverkansgruppen med rektorn och ledningsgruppen.
  • Vid arbetsplatsmötet för all personal. Inträffar ungefär en gång i månaden.
  • Genom att haffa rektorn.

Bild: Staffan ClaessonLärarna beskriver kanalerna mellan ledning och lärare som »välsmorda«.

— Arbetslaget fungerar bra som filter. Eller, filter är det väl inte …, säger Lena Björnestedt.

— Jo, men lite filter är det, för allt ska ju inte upp till rektorn, fyller Hanna Boger
Toledo i.

— Ja, om man tänker på filter i positiv bemärkelse. För det är ju ingen censur. Men
en del saker kan helt enkelt lösas närmare golvet, fortsätter Lena Björnestedt.

Rektorns syn på delaktighet ställer också krav på lärarna. Samtidigt som hon ger dem ett stort förtroende, kräver hon också att de tar eget ansvar, påpekar Anneli Alvar Holmgren.

— Gabriella låter oss faktiskt sköta det jobb vi är satta att göra utan att vara inne och peta på detaljnivå. Det inser man när man pratar med kolleger på andra skolor, säger Lena Björnestedt.

— Fast ibland kan man tycka att det vore enklare om rektorn någon gång bara slog näven i bordet och sa: »Nu gör vi så här!«, kontrar Anneli Alvar Holmgren.

Ett exempel på eget ansvarstagande:

Arbetslagen har själva bestämt att prioritera en stor fast personalstyrka. Det betyder att man får hoppa in för varandra vid sjukdom.

Lena: — Det är tufft, särskilt om någon är borta mycket.

Hanna: — Men det är ändå vi som har valt det och då vet vi att det blir så.

Det knakar under fötterna. Karin Johansson, lärare i år 1, kliver runt bland kottar och kvistar i skogsbrynet som vetter mot skolgården. Här pågår det vilda lekar. Hon letar elever till sin lektion i svenska.

Karin Johansson är också Lärarförbundets platsombud på Stordammens skola. Som platsombud sitter hon med i samverkansgruppen. Där samverkar Lärarförbundets och Kommunals ombud med ledningsgruppen, det vill säga rektorn och ledarna för arbetslagen, utvecklingsledarna.

— Vår rektor uppskattar att jag är tydlig och rak, eftersom hon vill att besluten ska vara så genomtänkta och bra som möjligt. Vi är inte alltid överens och man kan få rejäla mothugg. Å andra sidan är det ingen fara att ha motsatta ståndpunkter på den här skolan, säger Karin Johansson.

Rektorn sägs ha skinn på näsan och har inga problem att ta snabba beslut. En del irriteras över att hon kan ge sina svar för snabbt. Men vid oenighet i viktiga frågor bollas frågan ofta tillbaka till arbetslagen eller samverkansgruppen.

— Till slut brukar vi komma fram till en lösning som alla kan ställa upp på.

Skolans ledning har genom åren inte dragit sig för att då och då omorganisera. Vilket alltid skapar diskussion, inte minst hos den som behöver byta arbetsuppgift eller arbetskamrater.

— Det är de enda gångerna jag har upplevt att det funnits en del missnöje kring rektorns beslut; när enskilda personers behov har kommit i kläm för organisationens behov. Då brukar det vara en del prat utanför de kanaler vi har, säger Karin Johansson.

Just nu förhandlar de fackliga organisationerna om neddragningar på skolan.

— Det skapar oro och mycket känslor.

I korridoren hänger personalporträtt i guldramar och citat från skolans värdegrund. Halvvägs mot taket hänger en guldfärgad stjärna.

— Det är mot stjärnorna vi siktar, säger Gabriella Ekström Filipsson och pekar uppåt.

Rektorn på Stordammens skola gillar sådana där små symboliska hyss. Att med en humoristisk blinkning pränta in hur viktiga alla som arbetar och går på Stordammens skola är.

Den före detta barnskötaren har vunnit både Dagens Nyheters skolledarpris och Rektorsakademiens »Heja-rektor-pris«. Hon har också skrivit en bok om Stordammens lärande och arbete med värdegrunden, och är ledamot i Lärarförbundets skolledarförening. Dessutom utbildar hon andra rektorer och anlitas som ledarskapsföreläsare.

För att få ihop ett vinnande lag på en arbetsplats är det viktigt att var och en känner att de vågar säga vad de tycker, enligt Gabriella Ekström Filipsson.

— Det är ett sätt för mig att få reda på hur organisationen mår och vad jag måste jobba med. Jag brukar säga till Karin (Lärarförbundets platsombud): »Tur att jag har dig, för annars skulle jag göra bort mig hur mycket som helst«.

Hon talar om vikten av att »kultivera demokratin«. Det betyder att det ska finnas tydliga arenor — som arbetslagen, samverkansgruppen och arbetsplatsmötena — där synpunkter och kritik ska kunna ventileras och föras fram till ledningen.

— Om alla ska springa till rektorn hela tiden blir det inte mycket tid att lyssna. Demokrati på en skola innebär att du har en organisation där så många som möjligt på ett enkelt sätt kan få sin röst hörd genom olika kanaler och att man vet att synpunkterna förs vidare. Då vandrar frågorna upp och ner så här i systemet, säger hon och för fingrarna fram och tillbaka över skissen på »Stordammens demokratiska puls«.

På väg ut noterar jag att från skolans ingång och längs hela korridoren löper en smal lejongulfärgad list. En list som leder ända fram till lejonkulan. Ännu ett av Gabriella Ekström Filipssons små rektorshyss.

Här talas
20 språk

  • Stordammen är en f—5 skola i stadsdelen Sävja en halvmil söder om Uppsala med 250 elever och ett 30-tal anställda.
  • Skolan kallar sig mångkulturell. Nästan hälften av eleverna kommer från familjer med utländsk bakgrund och eleverna talar ett 20-tal språk.

Alla artiklar i temat Tystnad (10)

ur Lärarförbundets Magasin