Läs senare

Hjort, Sonja: Statens kaka

Föreningen för svensk undervisnnigshistoria 

10 Maj 2006

Onsdagen den 19 september 1990 fick de 350 anställda via massmedier reda på att Skolöverstyrelsen skulle läggas ner. Dåvarande skolministern, Göran Persson, höll ett tal på den socialdemokratiska partikongressen där han gav beskedet att den statliga skoladministrationen skulle halveras.
   Om detta chockartade besked och om följderna av det har Sonja Hjort skrivit en bok, ”Statens kaka, Om nedläggningen av Skolöverstyrelsen och Länsskolnämnderna”.
   Den bild som Sonja Hjort ger är att det var medvetet av Göran Persson att brisera nyheten på partikongressen i stället för att i lugn och ro informera de anställda. Det var bara generaldirektören för SÖ, Erland Ringborg, som hade fått information dagen innan. Göran Persson ville ha effekt av utspelet. Det skulle synas och höras maximalt. 

I stället för Skolöverstyrelsen skulle en ny statlig skolmyndighet skapas, Skolverket, där den centrala och regionala nivån var integrerad och som bara skulle vara hälften så stor som Skolöverstyrelsen.
   Att beskedet kom via massmedier har satt en tydlig tagg i de anställda. Flera gånger återkommer författaren och andra som medverkar i boken till denna fråga.
   Efter besked om nedläggningen sades de anställda upp. Det gick snabbt och skedde uppenbart under stor arbetsrättslig förvirring. De fick till exempel inte företrädesrätt till anställningar vid Skolverket. Det påstods att SÖ inte alls hade samma arbetsuppgifter och det var först efter långa diskussioner som ett antal anställda fick nya arbeten på Skolverket. I dag hade det inte varit möjligt att hantera anställda på det sättet.

En faktor som Sonja Hjort nämner var att man hade slutit ett nytt statligt trygghetsavtal 1990. Det innehöll en lång rad åtgärder som arbetsgivaren skulle göra för att underlätta för de uppsagda att finna nya arbeten.
   Trygghetsavtalet påverkade hur avvecklingen av SÖ skedde, skriver riksdagsrevisorerna i en rapport som citeras i boken. Trygghetsavtalet medverkade till att man kunde sparka de anställda på ett mer burdust sätt, enligt denna tolkning.
   Varför lades Skolöverstyrelsen ned? Det fanns flera skäl. Runt 1990 stod många skolfrågor på högkant. Lärartjänsterna kommunaliserades, skolans styrning sågs över, ett nytt statsbidrag infördes, arbetet med de nya läroplanerna påbörjades och flera andra förändringar kom. Skolan förändrades och därmed uppgifterna för den centrala skoladministrationen.

Det fanns också en utbredd kritik mot SÖ för att vara en trög koloss som inte ville förändras. De i dagens ljus relativt måttfulla besparingar som gjordes inom skolan under 80-talet ville många i stället göra inom SÖ. Det är fullt klart att SÖ fick ta mycket av den kritik som skolan utsattes för under 80-talet.
   Det är en intressant del av skolans nutidshistoria som Sonja Hjort ger sin bild av i denna bok. När man i dag läser om dessa händelser och har 15 års perspektiv förefaller hela nedläggningen märklig. Inte så lite populism verkar ligga bakom. Med beslutet om nedläggningen riktades ett hugg mot skolbyråkratin och skolministern fick applåder.
   Att det sedan har byggts upp en lika stor skolbyråkrati (om inte större) tillhör det som man kan se i efterhand. Då, 1990, trodde nog de flesta på utfästelserna om en halverad skolbyråkrati.

STEN SVENSSON

ur Lärarförbundets Magasin