Ingår i temat
Lön & karriär
Läs senare

»Högre lärarlöner inget särintresse«

Bra lärare ska ha riktigt bra betalt – gärna 50 000 i månaden. Det tycker Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

15 Mar 2012

Foto: Christian RehnDet är bråda dagar för Eva-Lis Sirén. När vi träffas på en restaurang ett stenkast från Stockholms centralstation har hon just haft ett lunchmöte med Expressens ledarredaktion och dessförinnan deltagit i en skoldebatt. Efter intervjun ska hon rusa till tåget hem till Karlstad, där maken och 20-åriga dottern utlovat fredagsmiddag. Och i veckan reser hon till ett OECD-möte i New York tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Annars är det avtalsrörelse för hela slanten. En avtalsrörelse som enligt Eva-Lis Sirén blir den tuffaste hittills. De båda lärarfacken har bidragit till förväntningarna genom att gå ut hårt med siffran 10 000 kronor mer i månaden. Inte för alla, men i genomsnitt. Inte just nu, men inom ett antal år.

Vad betyder egentligen ett tydligt första steg mot 10 000 mer i lön?

— Att vi ska ha mer än andra grupper. Det handlar om en plan för hur löneläget ska rättas till, vilket kommer att vara en fråga för många avtalsrörelser framgent.

Hur mycket eller lite är okej i procent eller kronor?

— Att gå ut och säga vad som är okej vore verkligen otaktiskt.

Andra offentliganställda och välutbildade grupper vill också ha relativlöneökningar. Hur ska ni få acceptans för att just lärarna ska ha mer?

— För att lärarnas låga löner inte är ett särintresse. 80 000 unga måste vilja bli lärare fram till 2020 för att ersätta dem som går i pension. Men unga människor säger rakt ut att de väljer bort yrket för att det är för dåligt betalt. Och när vi frågat yrkesverksamma är det 80 000 som har övervägt att lämna yrket på grund av lönen. Med 1,2 sökande per plats på lärarutbildningen och när platser på inriktningarna i exempelvis matte och NO är obesatta, måste alla inse att vi har ett samhällsproblem.

— Jag har inte varit med om ett läge där vi har haft ett starkare stöd.

Ja, allmänheten, företrädare för näringslivet och ledarskribenter kanske stöder kraven. Men hur är det med de andra facken?

— Nu pågår avtalsrörelsen för fullt och alla fack jobbar för högre löner. Men vi vet att man inser att de låga lärarlönerna är mycket mer än ett skol- och lärarproblem. Även Kommunals och Visions medlemmar är föräldrar och verkar i branscher som är beroende av skolan.

Enligt SKL:s tidning Dagens Samhälle skulle en ökning på 10 000 kronor i månaden för alla lärare kosta 31 miljarder om året. Varifrån ska kommunerna ta pengarna?

— Vad är viktigt — konserthallar eller skolan? Har vi råd med jättereformer på skolans område som inte biter för att ingen vill bli lärare? Det handlar om prioriteringar.

Andra kommunalt anställda, som psykologerna och sjuksköterskorna, har fått mer än lärarna under 2000-talet. Vad beror det på?

— Det är alltid lättare att lyfta små grupper och lärarna är väldigt många. Dessutom har sjuksköterskorna varit bättre på att vara löneturister. De har testat nya jobb och på det viset tagit sig fram lönemässigt när det varit sköterskebrist. Lärarna byter inte jobb i samma utsträckning och kommunerna har satt i stort sett samma lön på alla lärare för att det har varit enklast. Det gäller även de statliga och fristående skolorna.

Har lärarfacken någon skuld i misslyckandet?

— Nej, det är arbetsgivarna som har hållit tillbaka lönerna. De har underskattat den tid det tar att göra en individuell lönesättning med bra kvalitet. Det kräver att skolledarna får möjlighet att vara pedagogiska ledare, ta fram verksamhetsbaserade lönekriterier och ha lönesamtal. Men skolledarna är otroligt hårt pressade.

Tror du fortfarande på den individuella lönesättningen?

— Jag vill påstå att vi inte har någon individuell lönesättning i dag. Det vi har är pottlönesättning och likalönesättning. Att få arbetsgivarna att börja premiera duktiga lärare så att spridningen ökar är vår största utmaning. De måste inse att det tar mycket mer tid och kraft än i det gamla tarifflönesystemet där det bara var att bocka av.

Kan det finns ett motstånd mot individuella löner bland lärarna, en ovilja mot att några drar ifrån, som bidrar till att systemet inte fungerar?

— Nej, det tror jag inte. När den individuella lönesättningen kom fanns en rädsla för att skillnaderna skulle bli väldigt stora. Men det har ju blivit tvärtom — från 40 procent lönespridning med de gamla tarifferna till under 30 procent i dag. Vi vet att våra medlemmar vill kunna påverka sin lön och tycker att ett bra arbete ska synas i lönekuvertet.

Ska gymnasielärarna ha mest eftersom de har längst utbildning?

— En längre utbildningstid motiverar mer i lön, det är ett grundfundament. Men sedan är det individuellt. Bra lärare ska ha bra betalt oavsett vilken kategori de tillhör. 50 000 i månaden är ingen orimlighet. Alla lärare är felavlönade i dag.

Läkarna har en karriärväg som de flesta följer och där varje steg innebär rejäla lönelyft.

Kan de karriärtjänster som staten lovat lärarna spela motsvarande roll för lärarkårens löneutveckling?

— Ja, utvecklingstjänster, mentorstjänster, ämnesexperter och lärare som forskar inom ramen för sin tjänst är definitivt vägar att bryta den väldigt hårt sammanhållna lönestrukturen. Vi ser mycket fram emot regeringens förslag och att man går in med lönepengar.

Kan det bli en besvikelse i lärarkåren och en svekdebatt om ni inte når tillräckligt långt på vägen mot de 10 000?

— Ja, det kommer absolut att bli en besvikelse om politiker inom Sveriges Kommuner och Landsting och andra beslutande församlingar inte tar ansvar för den nationella lärarkrisen. Men misslyckandet är i sådana fall politikens.

Är du beredd att ta ut medlemmarna i strejk?

— Man ska inte vare sig övervärdera eller undervärdera strejken som vapen. Den finns närvarande i varje avtalsrörelse.

In på livet, Eva-Lis Sirén

Aktuell Gör sin fjärde avtalsrörelse som Lärarförbundets ordförande. Utsedd till Värmlands mäktigaste kvinna av Nya Wermlands-Tidningen.

Ålder 57.

Lön 81 400 kronor i månaden.

Uppdrag Ordförande för Lärarförbundet sedan 2001. Vice ordförande för TCO. Sitter i styrelsen för bland annat Offentliganställdas förhandlingsråd och Education International.

Bakgrund Grundskollärare med inriktning mot barn i behov av särskilt stöd. Fackligt aktiv sedan 1975.

Familj Gift med Jonas Sirén, ombudsman på Lärarförbundets regionkontor i Karlstad. Tre egna barn och tre bonusbarn.

Bor Karlstad och övernattningslägenhet i Stockholm.

På fritiden Torpet Grindstugan.

Personlig pryl I-paden. Jättebra att ha på tåget – jag mejljobbar, surfar och twittrar.

Ur fackens avtalskrav

Det centrala avtalet ska utgöra början på en relativlöneförskjutning. Bilaga M ska kompletteras med skrivningar om hur undervisning, för- och efterarbete samt övriga lärararbetsuppgifter ska rymmas inom arbetstiden. Parterna måste också komma överens om…

… att de som deltar i Förskolelyftet och Lärarlyftet behåller alla anställningsförmåner under studierna,

… hur de öronmärkta statliga lönepengarna ska fördelas på de karriärsteg som staten inrättar,

… villkoren för mentorer och de lärare/förskollärare som genomgår introduktionsåret.

Alla artiklar i temat Lön & karriär (10)

ur Lärarförbundets Magasin