Ingår i temat
Tystnad
Läs senare

»Högt i tak är bästa skolreklamen«

Problemet med yttrandefriheten är att många inte vågar använda den. Det anser Staffan Olsson, specialist på offentlighet och sekretess i skolan.

09 Maj 2011
»Högt i tak är bästa skolreklamen«
Bild: Anders G Warne

Nattåget från Lund kom till Södertälje Syd 05.30. Kvällen innan föreläste han för skolpersonal i Kalmar om förändringarna i den nya skollagen. Nu mellanlandar han i hyresradhuset i Brunnsängs hage innan det är dags att hoppa på nästa tåg, norrut till Jämtland.

Staffan Olsson reser mycket och träffar många anställda i skola och förskola för att tala om vad de får, inte får, respektive måste göra, när det handlar om yttrandefrihet, sekretess och anmälningsplikt.

Du vill att allmänheten ska ha stor insyn i skolan och förskolan. Varför då?

— Därför att verksamheterna är för viktiga för samhället för att vara stängda. Och för att vi skjuter till massor med pengar.

Du har kallat socialtjänsten för en tystnadens kultur. Gäller det även skolan?

— Det är inte lika illa. Skolpersonal är ett mer vildvuxet gäng och jag tycker att skolan präglas av någon sorts halvöppenhet. Det finns beundransvärda lärare som vågar vara kritiska. Men de allra flesta gnölar och gnäller med kolleger och tar inte det viktiga steget att skriva egna debattartiklar och stå för kritiken med namn.

—När jag är ute och talar och frågar hur många som någon gång har skrivit ett inlägg som gäller verksamheten där de jobbar, räcker bara fyra eller fem av hundra upp handen.

Varför så få?

— En blandning av okunskap, ovana och rädsla för att det ska straffa sig lönemässigt. Det uppfattas som illojalt att gå emot kollektivet och det kanske drabbar verksamhetens rykte så att det blir svårare att rekrytera elever. Men jag menar att den bästa reklamen för en skola är att ha högt i tak.

Du är kritisk till att regeringen vill skärpa sekretessen för den växande dokumentationsmängden i skolan. Är det verkligen viktigt att vem som helst kan läsa individuella utvecklingsplaner?

— Vänd på frågan: Hur viktigt är det att kunna se vad skolan gör för att stödja barn? Börjar man diskutera i termer av enskilda dokument, hamnar man snart i ett helt slutet samhälle där ingen har garanterad rätt att ta del av någonting. Och det är inte bra för rättssäkerheten.

Men om lärarna är osäkra på vad de får och inte får skriva…

— Det är de. Men lösningen på grunda kunskaper är inte att drämma till med strängaste sekretess. Grundtanken måste fortfarande vara att offentlighet är huvudregeln.

— Sedan får man göra en noggrann avvägning i enskilda fall och skydda särskilt känsliga uppgifter hos vissa befattningshavare, till exempel skolhälsovården eller elevhälsans medicinska insats som det ska heta från den 1 juli.

Lärarnas tidnings undersökning visar att sju av tio lärare inte vet vad meddelarskyddet innebär. Varför är det så?

— De vet inte var gränserna går och tror att de är illojala om de går ut med kritik mot skolledningen. De inser inte att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet bara är en arbetsrättslig konstruktion som handlar om att man ska utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt. Den har ingenting med den grundlagsskyddade yttrandefriheten att göra.

Men i friskolorna finns ingen insynsrätt och inget meddelarskydd …

— Nej, där kan allmänheten inte begära att få ut några handlingar alls. Och de privata arbetsgivarna har full rätt att efterforska vem av de anställda som har röjt en uppgift. Det är katastrof att detta inte är ändrat än.

Nu pratar alla partier om behovet av meddelarskydd i friskolorna. Moderaterna vill införa det avtalsvägen. Vad tror du om det?

— Det blir betydligt mindre kraftfullt än en lag, eftersom ett avtal kan ändras från ena ögonblicket till det andra.

Kan den Lex Sarah som föreslås för skolan öka öppenheten?

— Jag är avvaktande. Det är på modet med Lex Saror i alla verksamheter och det finns en tro på att det ska lösa alla problem. Men erfarenheterna från omsorgen om äldre och funktionshindrade visar att lagen inte utnyttjas mycket alls. Det är inte många anmälningar som kommer in eller missförhållanden som uppdagas.

Utredaren vill inte ha något whistle blower-skydd för den som rapporterar uppåt och inga sanktioner mot arbetsgivare som inte anmäler vidare. Hade det behövts?

— Ja, det blir tunnare utan. Ska man ha en sådan här lagstiftning är det nödvändigt att skydda den som blåser i pipan från repressalier. Men även med ett sådant skydd skulle nog personalen dra sig för att gripa in. Och mycket kommer att stanna i verksamheten för att arbetsgivaren inte går vidare till tillsynsmyndigheten, är jag rädd.

Vad kan en anställd som framför kritik internt eller externt råka ut för?

— Bli utfryst, få sämre löneutveckling och arbetsuppgifter. Vikarien får inte förlängt. Subtila saker som är svåra att ta på. Först om det leder till uppsägning skulle Arbetsdomstolen klippa till. På det sättet kanske en Lex Sarah kan spela roll.

Vad säger du till lärare och förskollärare för att uppmana dem att ändå ta plats i debatten?

— Att yttrande- och meddelarfriheten måste användas och att friheterna är som viktigast när de slår uppåt, mot skolmyndigheter som inte fungerar eller friskolor som skyfflar undan pengar. Att tala om hur bra allting är och bara yttra sig om det som är okontroversiellt är ju inte svårt.

Fast de kanske inte mäktar med, överhopade av arbetsuppgifter som de är?

— De måste mäkta med. Lärare och förskollärare har ett samhällsuppdrag och en förbaskad skyldighet att gripa in när de ser något som inte fungerar. Jag kan inte förstå att folk orkar jobba på en arbetsplats år efter år utan att någon gång gå utanför skaklarna och försöka påverka. 

In på livet
Staffan Olsson

Aktuell Kompletterar sin bok »Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola« med ny lagstiftning och nya rättsfall. Fjärde utgåvan kommer i höst.

Jobb Föreläser och utbildar lärare och förskollärare (och anställda inom vård, omsorg och socialtjänst) samt skriver böcker om offentlighet och sekretess

Ålder 65. Ska jobba två år till.

Bakgrund Civilekonomexamen 1971. Gymnasielärare i samhällskunskap och företagsekonomi från 1973. Lärarutbildare på Lärarhögskolan 1980–2002. Därefter sin egen.

Familj Särbo, tre barn och fyra barnbarn, fyra bonusbarn och ett bonusbarnbarn.

Bor Radhus i Södertälje

På fritiden Fiskar, vandrar, cyklar. Fritidshuset i Jämtland.

Personlig pryl LP:n »Rötter« med Lasse Tennander. »Hans musik gav mig stor tröst när min fru dog 1999.«

Utredning om sekretess

  • I uppdraget in­går bland annat att föreslå nya sekretessbestämmelser för känsliga elevuppgifter i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram.
  • Regeringen vill att uppgifterna ska skyddas med omvänt skaderekvisit. Det betyder att utgångspunkten är att de är hemliga och att ett utlämnande får prövas i varje enskilt fall.
  • I dag gäller rakt skaderekvisit för åtgärdsprogrammen (uppgifter sekretesskyddas bara om det kan antas att de som berörs lider men om de röjs). IUP:erna är helt offentliga.
  •  Utredningen ska vara klar den 1 juni.

Alla artiklar i temat Tystnad (10)

ur Lärarförbundets Magasin