Läs senare

Hon ska utreda för bättre måluppfyllelse

ElevhälsaHallå där Åsa Karle, regionchef vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, som fått regeringens uppdrag att utreda skolornas arbete med stöd och elevhälsa.

av Karin Lindgren
25 Jul 2017
25 Jul 2017
Åsa Karle, särskild utredare. Foto: Olle Melkerhed

I direktiven till utredningen står det att de allra flesta elever kan nå de kunskapskrav som minst ska uppnås om skolan har ett välfungerande arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Men vårterminen 2016 lämnade 12,7 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna grundskolan utan att ha blivit behöriga till något nationellt program på gymnasiet.

Du är utbildad lärare och har ett förflutet som rektor och vårdcentralschef i Uppsala. Vad säger du – är uteblivet stöd och dålig elevhälsa enda orsaken till att inte alla når målen?

– Det är en orsak, men det är svårt att säga att det är den enda. Vi ska titta på om det även finns annat som påverkar.

Varför är det så svårt för en vanlig lärare att hjälpa elever?

– Det är svårt att upptäcka dem som behöver särskilt stöd, identifiera vad svårigheten består i och veta vad som är lösningen för specifika elever. Därför handlar Skolverkets specialpedagogiklyft om att ge att ge vanliga lärare kompetens att se vad som behövs för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever.

Räcker det med kompetens?

– Nej. I klassrummet är det väldigt mycket här och nu, eleverna är många och har olika behov av stöd. Det kan vara svårt för läraren att hinna med. Därför är det väldigt viktigt att elevhälsan fungerar som en stödjande organisation som kan ge ett kompletterande perspektiv.

Du ska identifiera brister och ge förslag på förbättringar, men också ta reda på vad som utmärker de huvudmän och skolor som lyckas. Vad kan det vara?

– I framgångsrika kommuner är hela styrkedjan med. Politikerna förstår vilka konsekvenserna blir i klassrummet när de fattar politiska beslut. Tillgången på specialpedagoger och speciallärare är också avgörande.

– Hela lärarbristen är en jätteutmaning. Måste skolledningen ta in outbildade lärare är det klart att eleverna påverkas.

Det låter som om man redan vet allt. Behövs en utredning?

– Absolut. Alldeles för många elever når fortfarande inte målen för sin utbildning. Det har gjorts utredningar tidigare men nu gäller det att lägga ihop och jämföra det som gjorts för att få en samlad bild och se vad vi eventuellt behöver komplettera med.

Område med stora brister

  • Enligt Skolinspektionen fanns det brister med extra anpassningar och särskilt stöd i 38 procent av de grundskolor som fick regelbunden tillsyn 2016. Nästan varannan skola hade brister i elevhälsan.
  • Skolverkets PM ”Betyg och stöd från årskurs 6 till 9” (2017) visar att över häften av de elever som inte hade godkänt i alla ämnen i sexan fortfarande saknade godkända betyg i nian. Många av dessa elever hade inte fått något särskilt stöd alls.
  • Utredningen heter ”Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås”. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2019.

ur Lärarförbundets Magasin