Läs senare

HSV:s kritik upprör lärarutbildare

Kategoriska generaliseringar från ett klent underlag. Så kan man sammanfatta lärarutbildningarnas reaktioner på Högskoleverkets kritik. En kommentar som också Lärarutbildningskonventet ställer sig bakom.

17 Dec 2006

En ren förolämpning. Det säger Jan Anward om Högskoleverkets uttalande i samband med presentationen av de tre nya studierna om lärarutbildning (Lärarnas tidning nr 21/06, se länk till höger). Som dekan för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet reagerar han starkt mot att man levererar generella slutsatser som omfattar alla lärarutbildningar.
   – En totalt ovetenskaplig generalisering. Ska man tala om forskningsanknytning kan man väl åtminstone hålla sig till vanliga vetenskapliga spelregler. I två av rapporterna handlar det om fallstudier vid högst fyra lärosäten, det finns ingenting som säger att de är generaliserbara till andra lärosäten.
   Jan Anward förnekar inte problemen som lyfts fram i studierna. Han menar att de finns i alla universitetsutbildningar, men att landets lärarutbildningar blivit en legitim måltavla för illa underbyggd kritik. Och det måste bli slut på att tala om lärarutbildningen i bestämd form singularis, anser han.
   – Jag har ingen lust att bli dragen över en kam i en undersökning som inte tittat på vad vi gör här. Bli inföst i ett konstigt begrepp som heter lärarutbildningen av någon som inte har en aning om vilket kvalitetsarbete vi bedriver.

Studien om examensarbeten kom i preliminär version ut på Högskoleverkets hemsida en dryg vecka senare än de två andra. Den har Jan Anward ännu inte läst. Men han säger att i Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen 2005 fanns inget av dagens kritik när det gäller examination, examensarbeten eller forskningsanknytning mot utbildningen i Linköping.
   Sedan dess har universitetet fortsatt sitt utvecklingsarbete runt examensarbetet och regelverket för examination. Forskningsanknytningen har också stärkts, enligt Jan Anward, särskilt vid universitetets utbildning i Norrköping som hade fått kritik på den punkten.
   – Vi är en seriös fakultet, vi bedriver ett omfattande kvalitetsarbete och jag tänker uppriktigt sagt inte ta sån här skit, säger han med dämpad ilska.
   Ingen av de två lärarutbildningarna vid Linköpings universitet ingår i någon av de tre studierna.

Inger Edfors-Lilja är ordförande i nämnden för utbildningsvetenskap och lärarutbildning vid Kalmar högskola.  Hon tycker att studien om examination är tämligen intressant och resonerande, om än vilande på ett magert underlag.
   – Men sammanfattningen, Högskoleverkets pressmeddelande och sen massmedias rapportering – då blir man ju mörkrädd. Den som inte läser rapporterna tror ju på det som står i tidningen.
   Allt är inte bra inom lärarutbildning, eller något annat program. Hon säger att man måste arbeta för höja kvaliteten genom att ta åt sig av kritik, vara självkritisk och noggrann.
   – Och gör man politiska utspel ska man använda korrekt information och argument bakom, inte vilseföra.
  
Ett par dagar senare har Inger Edfors-Lilja fått tag på preliminär version 2 av studien om examensuppsatser. I den ingår Kalmars lärarutbildning tillsammans med lärosätets sjuksköterskeprogram och C-kurser i företagsekonomi och psykologi.  Hon tycker att studien knappast är någon överraskning utan pekar på ganska kända problem.
   – Den bekräftar och visar att det är svårt  med bedömningar. Av de 76 uppsatser från lärarutbildningen som fått betyget Godkänd av sina lärosäten så underkände experterna 3. 22 har fått med tvekan godkänt men det är också 15 som fått väl godkänt. 64 av de 76 arbetena har granskats av mer än en extern bedömare. Då är det bara 27, det vill säga 42 procent, som får samma helhetsomdöme av de olika granskarna.
   Inger Edfors-Lilja slår inga rallarsvingar. I en debattartikel skriven för den lokala pressen försöker hon peka på inkonsekvenser.  Men hon säger att hon närmast är fascinerad av hur kategoriska uttalande Högskoleverket kan göra i pressmeddelanden och i media.
   – En del politiska uttalanden är ännu mer kategoriska och det blir lite av självmål. Man efterlyser högre kvalitet och kompetens, men visar att man inte själv klarar av att läsa innantill.

Anders Arnqvist är dekan vid Karlstads universitet och ordförande i Lärarutbildningskonventet , där alla lärosäten med lärarutbildning är med.
   – I konventet tycker vi som alla andra att det är märkligt att Högskoleverket går ut så kategoriskt från ett så bristfälligt underlag. Sådana svepande slutsatser gagnar inte kvalitetsförbättringar i lärarutbildningarna utan försvårar istället och skapar problem, säger han.
   Anders Arnqvist påpekar att sedan utvärderingen 2005 är man på lärosätena i gång med en mängd förändringar. Han har svårt att förstå Högskoleverkets agerande.

VIVECA BROZIN BOHMAN

ur Lärarförbundets Magasin