Ingår i temat
Digitalisering
Läs senare

Hur ska svensk skola toppa IT-formen?

FokusSverige satsar mycket mindre på digitala läromedel än övriga Norden. En orsak kan vara att lärarnas ord väger tungt när inköpen görs.

Hur ska svensk skola toppa IT-formen?
Illustration: Ladislav Kosa

Strategin för den svenska skolans ­digitala språng finns på plats. Men i praktiken återstår mycket att göra innan tekniken blir en naturlig del av undervisningen. Datorer och läsplattor finns så det räcker i många skolor, men än så länge saknas ofta insikt om hur de ska användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen.

För att nå dit är bra digitala läromedel en viktig förutsättning. De finns, men fortfarande i begränsad omfattning. I förhållande till den totala mängden läromedel i grundskolan är andelen digitala bara cirka 6 procent i Sverige.

— Svenska skolor köper in digitala ­läro­medel för i genomsnitt 35 kronor per elev och läsår, säger Rickard Vinde, vd på branschorganisationen Svenska Läromedel.

Summan bygger han på branschens egen försäljningsstatistik och på en syn som skiljer mellan läromedel, lärresurser och lärverktyg. Digitala läromedel är förlagsproducerade och läroplansanpassade. De är ofta interaktiva. De flesta appar och webbplattformar är lärresurser eller lärverktyg.

Rickard Vinde och hans kolleger blickar avundsjukt mot Danmark, där initiativ från regeringen lett till en helt annan fördelning. Som en del av en omfattande nationell ­digitaliseringsstrategi för offentliga sektorn anslog den danska regeringen 2011 en halv miljard kronor för att få fart på skolornas inköp. Skolorna får del av pengarna om de är beredda att själva skjuta till lika mycket. Ökad efterfrågan har lett till ökat utbud och i dag är 40 procent av de läromedel som förlagen producerar digitala.

Beslutet att anslå en halv miljard danska kronor hade brett politiskt stöd — förslaget lanserades av den tidigare borgerliga regeringen, men genomfördes av den social­demokratiskt ledda regeringen 2012.

Pengarna finansierar även en plattform på nätet där förlag, skolledare och lärare kan mötas i distributionen av digitala läromedel och andra lärresurser. Dessutom används en del av den halva miljarden för att stärka lärarnas och skolledarnas kompetens, samt för vissa investeringar i bland annat hårdvara och trådlösa nätverk.

I samband med att den nationella strategin i Danmark lanserades utsåg regeringen också ett 30-tal demonstrationsskolor, där forskare följer hur IT och digitala läromedel kan bidra till att stödja elevernas lärande och frigöra mer tid till undervisning. Målet var bland ­annat att öka tillgången på digitala ­lärresurser och ­digitalisera nationella prov och examensprov.

Dessutom har den nya lärarutbildningen som sjösattes 2013 ett helt annat fokus på digital undervisning än den tidigare. Krav på mer specialiserad ämneskompetens och ­högre inträdeskrav ska höja läraryrkets ­status.

Medan danska lärare under de senaste åren fått tillgång till en uppsjö nya digitala läromedel är både utbud och efterfrågan mer blygsamt i Sverige. Utan statligt smörjmedel sätter budgetarna för inköp av läromedel gränser för hur stora digitala i­nvesteringar skolorna kan göra.

De senaste åren har datorer och lär­plattor på många skolor blivit en självklar del av utrustningen för både lärare och elever. Men när det gäller den pedagogiska användningen av tekniken har skolorna inte kommit lika långt.

Går man på Svenska Läromedels siffror slutade investeringarna i digitala läromedel förra året på 54 miljoner kronor. Vilka ­läromedel som köps in är oftast upp till ­lärarna att bestämma.

Illustration: Ladislav Kosa

Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, pekar på två förklaringar till varför skolornas investeringar i digitala läromedel inte tagit fart:

— När skolor och skolhuvudmän tittar på utbudet tycker de kanske att det kostar för mycket, eller att det de ser inte är tillräckligt bra. Andra har investerat i utrustningen, men ännu inte tänkt igenom vad de behöver ha i burkarna, säger han.

Samtidigt som många skolor har svårt att ta steget från inköp av utrustning till att använda den på ett pedagogiskt genomtänkt sätt i undervisningen, finns det många enskilda lärare med gedigna kunskaper och ett stort engagemang i IT-frågor. De lägger ner mycket tid på att ta fram och dela med sig av eget digitalt undervisningsmaterial på nätet.

— Därför funderar många skolor över om man vill ha färdiga läromedel eller om det är bättre att låta lärarna hitta resurser på egen hand. Vi har inte underlag för att säga att läromedel från förlagen alltid är bättre än det lärarna själva tar fram, säger Peter Karlberg.

När Skolverket utformade sitt förslag till nationell IT-strategi för skolan tittade myndigheten bland annat på Danmark. Men den valde att inte följa den danska modellen. Orsaken var bland annat att det i Sverige finns en lång tradition av att det är skolan och ytterst läraren som bestämmer vilka läro­medel och andra lärresurser de ska ha. Ansvaret och friheten att välja anses vara en del av professionen.

Den professionalismen får lärarna nu stöd att utveckla tack vare de nationella skol­utvecklingsprogrammen. I månadsskiftet oktober-november lanserar Skolverket en resurs för kompetensutveckling. Via webben kan lärarna utveckla sin förmåga att använda digitala läromedel i undervisningen.

Med ökad kompetens på området kommer lärarna att stå bättre rustade när de nationella proven blir digitala. Än så länge är det bara ett förslag, men mycket talar för att de tankar utredaren Tommy Lagergren ­presenterade i våras kommer att bli ­verklighet.

Finland är på väg att ta flera digitala kliv och har just haft premiär för ett antal digitala ämnesprov. Först ut var tyska, geografi och ­filosofi, de ämnen som är lättast att digitalisera och där eleverna inte är så många till antalet. I vår går man vidare med ämnes­proven i franska, psykologi och samhällslära. Ämnesprovet i matematik blir det sista som digitaliseras innan Finland år 2019 ska ha byggt upp en heltäckande digital student­examen.

— Nu går Finland om oss, säger Peter Karlberg och konstaterar att för­slaget om att digitalisera de nationella proven i Sverige ännu inte har lämnat beredningsstadiet.

Han pekar på ett tydligt samband mellan digitala prov och utvecklingen av digitala läromedel.

— Inför man digitala prov i slutet av en årskurs kommer det att påverka lärarnas undervisning i digital riktning. Då vill de förbereda eleverna på bästa sätt och då blir det mer digitala inslag i klassrummet, säger Peter Karlberg.

Anne Levonen, rektor på Vasa Gym­nasium i Vasa i östra Finland, framhåller även hon att fler digitala prov har en positiv effekt på andra delar av den digitala utvecklingen i skolan.

— När vi nu inför digital studentexamen är det ett sätt att få våra elever att jobba digitalt under hela gymnasietiden. Det är också ett steg mot den verklighet eleverna möter när de går vidare till högskolor och universitet, säger hon.

Vasa gymnasium grundades 1997 och är den svenskspråkiga kommunala gymnasieskolan i Vasa. Den har 155 elever och 16 lärare.

Anne Levonen ser ett stort behov av fortbildning i att arbeta med digitalt material. Både bland sina egna medarbetare och ­i lärarkåren i allmänhet i Finland.

— I det här avseendet är skolan ju lite ­konservativ. Men det är också viktigt att komma ihåg att det ­digitala är ett hjälpmedel. Mötet med män­niskor är trots allt det centrala i under­visningen.

För Vasa gymnasium och andra svensk­språkiga skolor i Finland har tillgången till digitala läromedel en extra dimension.

— Jag ser mycket material på finska men tillgången är mindre på svenska. Att köpa från Sverige är inte någon bra lösning, eftersom materialet ska bygga på innehållet i vår läroplan, säger Anne Levonen.

Norge har hittat en egen väg för att få fart på utbudet av digitala läromedel. För tio år sedan bildades organisationen Nasjonal digital læringsarena (NDLA), bland annat för att uppmuntra enskilda lärare att delta i ut­vecklingen. Den som har en bra idé kan få betalt för att vara med och ta fram nya läromedel. Nu ska även grundskolan knytas till organisationen.

NDLA ägs och drivs av fylkeskommunerna (förutom Oslo). Organisationen har flera ­roller: inköpare och distributör, men även producent och skapare av en arena för ­delning av lärresurser.

NDLA har i dag den största samlingen ­digitala läromedel för gymnasiet i Norge, med mellan 60 000 och 70 000 besök dagligen.

— Vi har på många sätt revolutionerat läromedelssituationen i Norge, säger Øivind Høines, ansvarig redaktör för NDLA.

Någon samlad bild av hur hög andel läromedel som är digital i Norge finns inte. Cirka 20 procent av de pengar gymnasieskolorna totalt köper in läromedel för spenderas på ­digitala produkter från NDLA (cirka 73 mil­joner norska kronor).

Øivind Høines anser att mångfalden av digitala läromedel aldrig varit större än nu i Norge. Samtidigt identifierar han två stora hinder som måste undanröjas för att skolorna ska efterfråga och börja använda digitala läromedel i högre utsträckning.

Det första och viktigaste är den enskilde lärarens behov. Enligt Øivind Høines består tröskeln för att använda digitala läromedel sällan i ekonomi eller att man anser att­ kvaliteten är för låg. I stället handlar det om att lärare behöver mer tid för att pröva sig fram.

— Man måste titta på lärarens behov av att utveckla sin egen kompetens på det här området.

Det andra hindret som Øivind Høines ser är att Norge saknar en övergripande strategi för kvalitetsutveckling på läromedels­området. Det kan ställa till problem för lokala och regionala myndigheter som har ansvaret för att garantera tillgång och kvalitet, både analogt och digitalt.

— NDLA är ett exempel på strategiskt samarbete där man arbetar med gemensamma utmaningar när det gäller kvalitet. Öppna digitala läromedel är fortfarande bara en del av det hela, säger han.

I april presenterade forskare vid univer­sitetet i Oslo en studie som visar att 75 procent av lärarna i grundskolan i huvudsak ­använder tryckta läromedel i sin undervisning, men kompletterar med digitala. Drygt 20 procent använder lika mycket digitala som tryckta läromedel. På gymnasiet använder lärare mer digitala läromedel och lär­resurser än i grundskolan.

Forskarna ser inga tydliga tecken på att den blandkultur med både tryckta och digitala läromedel som utmärker den norska skolan är på väg att ändra sig. Men kanske kommer man ändå att tvingas in i en mer digital riktning. I dagarna behandlar stortinget de sista av de förslag en stor statlig utredning om framtidens skola lagt fram. Utredningens ordförande, pedagogikprofessor Sten Ludvigsen, slår fast att den digitala utvecklingen ställer helt nya krav på kunskaper och färdigheter.

— Digital kompetens är redan central för en rad skolämnen och i framtiden kommer kritiskt tänkande i hög grad att handla om att värdera information som är tillgänglig på nätet, konstaterar han. 

I stället för bok

Vad som utmärker digitala läromedel beror delvis på vem man frågar. Läromedelsportalen, som drivs av branschorganisationen Svenska Läromedel, listar några kriterier:

  • De utvecklas av författare och förlag, i dialog med skolan.
  • De följer läroplanen och ger lärare verktyg att planera, genomföra och utvärdera undervisningen.
  • De har grund i ämnesforskning och en teknik och design som främjar undervisning och lärande.
  • De ska vara tidsenliga och aktuella.

Alla artiklar i temat Digitalisering (15)

ur Lärarförbundets Magasin