Läs senare

Idrottslärare besvikna på nya timplanen

Satsningen på mer idrott i skolan uteblev när regeringen presenterade sitt förslag till ny timplan. Beskedet möts av besvikelse bland idrottslärare.

24 Aug 2016
Idrottslärare besvikna på nya timplanen
Foto: Colourbox

Förra året presenterade Skolverket ett nytt förslag till stadieindelad timplan för grundskolan. Det innebar bland annat att ämnet idrott och hälsa skulle utökas med 100 timmar som skulle fördelas över alla stadier. Men i regeringens förslag, som presenterades i går, finns de utökade idrottstimmarna inte med. I stället föreslås att undervisningen i matematik utökas.
 

Roy Andersson, lärare i idrott och hälsa i Arjeplog, som suttit i Lärarförbundets ämnesråd i idrott och hälsa, är besviken på regeringens förslag och tror att det kommer att få negativa konsekvenser.

Det är tråkigt att regeringen inte vill satsa på idrotten för att bryta trenden. Att många elever har problem med sin mentala och fysiska hälsa är allmänt känt. Politikerna pratar mycket om hälsa men sedan gör man inget. Det är trist för vi välkomnade Skolverkets förslag, det var bra, säger han.
 

Mark Siegbahn, lärare i idrott och hälsa i Helsingborg, instämmer:

Jag ställer mig frågande till varför man gör det här. Jag har inte sett någon forskning som visar att eleverna bli bättre på matte genom fler timmar, det beror så mycket på pedagogen. Har du inte en bra mattelärare kommer du inte bli bättre av fler timmar undervisning. Konsekvensen blir att politikerna lägger pengar på något som inte alls säkert ger något resultat i slutändan, säger han.

I riksdagen finns det en majoritet för fler idrottstimmar i skolan genom Alliansen och SD, men det vill alltså inte regeringen.

– Mer betygsatt idrotts- och hälsoundervisning är inte det som gör att de barn som rör sig minst kommer att göra det i större utsträckning. Det viktiga är att de rör sig varje dag, på rasterna exempelvis, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (mp).

Det resonemanget ger Roy Andersson inte mycket för.

– Det är mycket man kan göra på rasterna, om man nu har en möjlighet men det är dessvärre inte överallt eleverna har det, säger han. 
 

Mark Siegbahn håller med:

Det tyder på en väldig naivitet. Det är ansvarslöst av en politiker att lägga över det ansvaret på eleverna. Då kan man lika väl säga att eleverna ska räkna matte när de kommer hem. På många skolor saknas dessutom ytor att rör sig på. Med det här förslaget kommer man inte nå dem som inte rör sig tillräckligt i dag.

Det finns mycket forskning som stödjer att elevernas inlärningsförmåga i teoretiska ämnen ökar genom mer rörelse på schemat. Bland annat genom det uppmärksammade Bunkefloprojektet där eleverna hade idrott på schemat varje dag och förbättrade sina resultat.

– Man får inte med alla barn genom att erbjuda rörelse på skolgården, det är viktigt att alla får  testa på olika idrotter för att lägga en grund att stå på redan i yngre åldrar. Men jag har verkligen inget emot mer matte i skolan, det behövs verkligen, säger Roy Andersson.

Skolverkets förslag med 100 fler timmar idrott och hälsa skulle gjort skillnad, enligt Mark Siegbahn.

Det hade inte nödvändigtvis behövt vara i ämnet idrott och hälsa utan kunde ha varit  en pulshöjande aktivitet där elevernas prestation inte betygsattes. Då hade de både fått en hälsovinst och inlärningsvinst som ökat välmående och koncentration som gett förbättrade språk- och matteresultat med 50 procent. All forskning visar att hjärnan blir mer mottaglig av fysisk aktivitet, konstaterar han. 

ur Lärarförbundets Magasin