Läs senare

IFAU: Samverkan för bästa skola ovetenskaplig satsning

UtvärderingDet statliga forskningsinstitutet IFAU har beslutat att inte utvärdera regeringens satsning Samverkan för bästa skola. Anledningen är att Skolverket inte vill anpassa urvalet på ett vetenskapligt sätt.
– Det är inte väl genomförd skolreformpolitik att rulla ut en satsning på bred front innan vi vet att den fungerar, säger Anna Sjögren, forskare på IFAU.

av Niklas Arevik
17 Jan 2018
17 Jan 2018

 

Samverkan för bästa skola

  • En satsning som Skolverket genomför på uppdrag av regeringen för att öka måluppfyllelsen på utvalda skolor och förskolor.
  • Skolorna som väljs ut bedöms ha svårt att förbättra resultaten på egen hand.
  • Huvudmannen får hjälp av Skolverket att identifiera vilka åtgärder som behöver genomföras samt med finansieringen av dessa.  
  • Syftet är att förbättra kunskapsresultaten i skolorna, öka måluppfyllelsen i förskolorna och öka likvärdigheten.
  • Satsningen ska vila på vetenskaplig grund.
  • 70 huvudmän medverkar för närvarande i Samverkan för bästa skola:

Samverkan för bästa skola är en satsning som initierats av regeringen, med syftet att skolor och förskolor med svaga resultat ska få hjälp att bli bättre (se faktaruta). Av regeringsuppdraget framgår att Skolverket i sitt arbete ska hämta synpunkter från ”relevanta aktörer”, däribland Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Nu uppger IFAU att satsningen inte går att utvärdera på ett vetenskapligt sätt. Orsaken är att det inte finns några kontrollgrupper av skolor som inte får stödet.

– Utan kontrollskolor vet vi inte hur skolorna hade utvecklats om Skolverket inte

Ulrika Lundqvist, Skolverket.

inlett samverkan. Vi har presenterat förslag på hur urvalet skulle kunna se ut, men Skolverket har bedömt att de inte kan ta hänsyn till detta, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare vid IFAU.

Hon anser att Skolverkets inställning är ”olycklig”.

– Det är tråkigt att man inte ser värdet eller behovet av en rigorös utvärdering, utan istället utgår ifrån att en sådan här insats är bra. Vi ska ha en evidensbaserad skola och på något sätt måste denna evidens genereras.

Ulrika Lundqvist är enhetschef på Skolverket. Hon hävdar att det inte finns något uppdrag att utvärdera Samverkan för bästa skola.

– Det är IFAU som har velat utvärdera detta. Och i dagsläget har vi inte möjlighet att ändra på vårt urval i enlighet med IFAU:s krav på en effektutvärdering.

Varför då?

– Vi får underlag från Skolinspektionen med skolor som behöver stöd, och som vi bedömer inte kan förbättra sina resultat på egen hand. Den utvärdering som IFAU vill göra skulle betyda att vissa av dessa skolor inte får något stöd, utan kommer i stället vara kontrollskolor under ett antal år. Det skulle strida mot vårt uppdrag som är att ge stöd till de skolor som bäst behöver det.

Är det alltså inte möjligt att göra vetenskapliga utvärderingar av era satsningar?

– Jo det är absolut möjligt och högst väsentligt, därför följer vi upp arbetet på flera olika sätt bland annat genom en stor utvärdering. Däremot kan vi inte avstå från att ge stöd till skolor som är kraftigt undermåliga i syfte att jämföra med skolor som får stöd. Vi kan inte hantera vårt urval på det sättet, säger Ulrika Lundqvist.

IFAU hävdar dock att värdet av att veta om insatserna faktiskt fungerar är så pass stort att det motiverar att vissa skolor får vänta.

– Om vi visste att detta var jättebra hade det varit oetiskt att låta dem få vänta. Men poängen är att det vet vi faktiskt inte. Vi vet inte om arbetssättet fungerar och ger bra resultat, säger Anna Sjögren.

Hon betonar att det kan finnas alternativa insatser som är effektivare.

– Det är inte väl genomförd skolreformpolitik att rulla ut en satsning på bred front innan vi vet att den fungerar. Det handlar om vilka effekter det har på elevernas kunskaper, inte om elever, föräldrar och lärare tycker att det är bra och trevligt.

Är det vanligt att statliga skolsatsningar genomförs på detta sätt?

– Ja, ofta genomförs de på samma sätt överallt samtidigt. Då har man inte möjligheten med kontrollgrupper. Ett avskräckande exempel är försöket med betyg i år 4. I Danmark, Norge och i andra länder så arbetar man mer systematiskt med skolutveckling. Jag hoppas att även Sverige ska gå i den riktningen. Politiken måste gynna evidensförsörjning, vilket kräver mod, säger Anna Sjögren.

Gustav Fridolin, utbildningsminister.

Utbildningsminister Gustav Fridolin avböjer genom sin pressekreterare att kommentera frågan innan departementet har en mer ”heltäckande bild”.

 

ur Lärarförbundets Magasin