Läs senare

Inför Skolkommissionen: Höga förhoppningar om skolreformer

SkolkommissionenSviktande resultat och stora kunskapsklyftor. Det förväntas förslag på en rad tunga områden när Skolkommissionen nu är klar.
– Det måste vara tillräckligt kraftfullt för att förändra situationen, säger skolexperten Per Kornhall.

De dåliga resultaten i Pisa-undersökningen som släpptes 2013 sände en chockvåg genom den svenska skolan, med bland annat krav på en kriskommission och en het skoldebatt som följd.

Sedan dess har visserligen flera provresultat, som i den senaste Pisa-mätningen, gått åt rätt håll för svensk del. Samtidigt har dock kunskapsgapet mellan olika elever ökat.

Det gör att Skolkommissionen, som tillsattes våren 2015, har höga förväntningar – och krav – på sig inför presentationen av sitt slutbetänkande i morgon torsdag.

Per Kornhall.

– Jag har ett stort hopp om att de faktiskt kommer med förslag som är tillräckligt vassa för att sätta oss i rörelse mot ett mer likvärdigt skolsystem, säger Per Kornhall, författare och oberoende skoldebattör.

– OECD:s analys är att vi behöver göra genomgripande reformer. Men jag är lite orolig för att det blir urvattnat, att det inte blir så mycket som vi kanske egentligen behöver.

Inte minst förväntas Skolkommissionen komma med tydliga förslag om hur skolsegregationen ska kunna brytas.

Enligt sitt delbetänkande i fjol har kommissionen bland annat övervägt om skolvalet ska bli obligatoriskt. En annan åtgärd som förekommit i debatten, och som röstades igenom på Socialdemokraternas kongress nyligen, är att slopa kötid som ett antagningskriterium för friskolor.

– Man kan tycka att förslagen är rätt eller fel, men det är viktigt att Skolkommissionen sätter fingret på frågan om likvärdighet i skolan, säger Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro och ordförande i SKL:s utbildningsberedning.

– Annars lämnar man en av de större skolfrågorna vind för våg i ytterligare en tid.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har samtidigt vissa farhågor när det gäller en annan central fråga. I delbetänkandet för ett knappt år sedan aviserades en ökad statlig styrning av skolans ekonomiska resurser, en viktig men komplicerad fråga enligt Kenneth Nilsson.

– Ett konkret förslag som vi förväntar oss är en ståndpunkt om att skolan behöver generella statsbidrag i stället för extremt riktade statsbidrag, säger han.

– Men generellt sett behöver vi inte prata om mer statlig styrning, utan om bättre statlig styrning. Det viktiga är hur statens inflytande bättre kan samklinga med huvudmännens arbete.

Skolkommissionen

  • Skolkommissionen tillsattes våren 2015, bland annat med bakgrund i Sveriges dåliga resultat i OECD:s så kallade Pisa-undersökning för 2012.
  • Den 20 april kl 11 presenteras kommissionens slutbetänkande i Rosenbad. Förslagens syfte är bland annat att höja kunskapsresultaten, att förbättra kvaliteten i undervisningen och att öka likvärdigheten i skolan.
  • I ett delbetänkande i fjol föreslog Skolkommissionen bland annat starkare statlig styrning av skolans ekonomiska resurser. Kommissionen meddelade också att man överväger att föreslå att göra skolvalet obligatoriskt.

Andra punkter i delbetänkandet:

  • Staten ska bli mer aktiv i sitt stöd och arbeta för ett bättre samarbete mellan skolhuvudmän och skolor.
  • Lärar- och skolledaryrket måste bli mer attraktivt. Det ska bland annat ske genom att införa ett mer systematiskt arbete med kompetensutveckling av lärare.
    Källa: Skolkommissionen.

ur Lärarförbundets Magasin