Läs senare

Inga krav på lokala kursplaner

Det finns inga krav på skolor eller kommuner att göra lokala kursplaner eller en lokal pedagogisk planering. Det har det heller aldrig funnits, menar Niclas Westin, undervisningsråd på Skolverket.

31 Okt 2011

– Visst behöver lärarna planera sin undervisning, men det är inte det samma som att de måste bryta ner de nationella kursplanerna till lokala dokument på varje skola, säger Westin.
På Skolverket pågår sedan en tid ett intensivt arbete med att informera om den nya skolagen samt läro- och kursplanerna i landets kommuner. En fråga som ofta dyker upp från lärare och rektorer är vilka krav på dokumentation som är kopplade till styrdokumenten.

En vanlig missuppfattning är att det tidigare har krävts dokumenterade lokala kursplaner. Det fanns inte i de gamla styrdokumenten och det finns heller inte i de nya.
– Men det finns heller inget förbud mot att göra det, säger Niclas Westin.
I den gamla skollagen fanns däremot ett krav på att skolorna skulle göra lokala arbetsplaner för att tydligöra hur man skulle arbeta mot de nationella målen. Men de lokala arbetsplanerna fungerade ofta inte som det var tänkt och dokumenten hamnade i många fall oanvända i en pärm. På många skolor gjorde man dessutom lokala kursplaner som ett led i arbetet med de lokala arbetsplanerna.
– Det finns också en begreppsförvirring här. De här lokala dokumenten kallas olika i olika kommuner. Lokala kursplaner heter på många håll LPP, lokal pedagogisk planering. För att underlätta använder vi enbart ordet ”planering” från Skolverkets sida och då menar vi lärarnas planering av den egna undervisningen, säger Niclas Westin.

Eftersom arbetet med de lokala arbetsplanerna inte fungerade togs kravet på en sådan bort ur den nya skollagen. Istället ska huvudmannen och skolorna göra ett systematiskt kvalitetsarbete. Bland annat ska huvudmannen följa upp och utvärdera resultaten av skolornas arbete och skolan ska göra motsvarande av lärarnas arbete.
– Förhoppningen är att skolorna ska fokusera på processerna. Det hela handlar ju om att de ska bli så bra som möjligt på att nå målen.
Trots att det alltså inte finns något krav på lokala pedagogiska planeringar, LPP, väljer många skolor och kommuner att göra dem ändå. Huddinge söder om Stockholm gör en kommunövergripande satsning med anledning av de nya styrdokumenten.

Ämnesansvariga lärare på alla skolor i kommunen går gemensamt igenom vad som är nytt och hur de ska lägga upp undervisningen. På skolorna är sedan alla ämneslärare inblandade i terminsplaneringar utifrån kursplanen.
– Då diskuteras vad vi ska jobba med i de olika årskurserna och hur det ska gå till. Då ska vi jobba med Franska revolutionen, så här ska det redovisas, så här lång tid ska det ta och de här och de här förmågorna ska eleverna utveckla, berättar Anna Stjelke Fredricsson, tf rektor på Vistaskolan i Huddinge.
Arbetslagen på Vistaskolan gör också lokala arbetsplaner, trots att det alltså inte längre finns några formella krav på det, för att tydliggöra målen.

Men den här typen av diskussioner och lokal planering är något som lärarna vill ha mer av, enligt Anna Stjelke Fredricsson. Det är stimulerande och roligt och utvecklar pedagogiken. Det som tar tid är all annan typ av dokumentation, till exempel kring incidenter som händer på rasten eller inför och efter ett föräldrasamtal.
– Eleverna går ut på rast och så händer det något, det blir bråk. Var det en kränkning eller var det är en konflikt? Det är många som är rädda för att inte ha ordentligt på fötter i samband med en sådan händelse och då känner man kravet att göra en ordentlig dokumentation, säger Anna Stjelke Fredricsson.

Monica Hellgren, lärare i So och matematik i år 7-9 på Vistaskolan, tycker att det är tydligt vad som krävs av henne i fråga om dokumentationsarbetet.
– Jag vet vad jag ska göra. Dels följer arbetet en viss gång under året, dels blir vi påminda av rektor.
Arbetet med dokumentation har ökat med åren och kanske kommer det att öka ännu mer i och med den nya skollagen, tror Monica Hellgren.
– Det är framför allt dokumentationen kring uppföljning av elevernas kunskaper och hur vi jobbar med deras utveckling, som IUP, åtgärdsplaner och skriftliga omdömen, som ökat, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin