Läs senare

Ingen ny skollag före valet

Någon ny skollag blir det inte förrän efter valet. Under tiden är det fritt fram för riksdagspartierna att inta nya positioner i skolpolitiken.

08 Dec 2005

Den parlamentariska skollagskommittén tillsattes 1999 och lämnade sitt förslag för nästan precis tre år sedan. Kommittén var i väsentliga delar enig. Sedan har förslagen stötts och blötts i riksdagen och tvistefrågorna blivit allt fler.

Och nu har alltså skolministern ansett att gränsen är nådd. Förhandlingarna med vänstern och miljöpartiet har lagts ner. Någon proposition om ny skollag kommer inte. I vart fall inte före valet.

– Det gäller synen på en gemensam och sammanhållen skola som innehåller nationella mål och kursplaner för alla elever. Det är inte möjligt för regeringen att frångå kravet om att alla skolor ska följa nationella läroplaner, kursplaner och betygskriterier, förklarar Ibrahim Baylan i ett presmeddelande.

Miljöpartiet har in i det sista hållit fast vid sina hjärtefrågor, till exempel ökad frihet för både kommunala och fristående skolor att införa lokala kursplaner – ”egna ämnen” – under Skolverkets tillsyn. Miljöpartiet har också hotat med att göra upp med något eller flera borgerliga partier.

Moderaternas skoltalesman Sten Tolgfors förklarar sammanbrottet i förhandlingarna med att regeringen vill göra återreglering och ökad politisk styrning av skolan till valfråga. Därför erbjuder han nu miljöpartiet att istället få igenom sin politik med borgerligt stöd.

Tolgfors har jämfört miljöpartiets och de borgerligas motionsyrkanden och funnit likartade ställningstaganden inte bara i de frågor som miljöpartiet utnämnt till sina hjärtefrågor.

– Jämförelsen visar att det finns en möjlighet till en bred förändring av skolpolitiken.

Han nämner etableringsfrihet för alternativ, rättsäkrare beräkning av ersättning till friskolor, stärkt möjlighet att överklaga beslut om ersättning, neutral utvärdering av skolor och stärkta befogenheter för Skolverket.

Andra frågor där alliansen och miljöpartiet kan göra upp rör profilklasser i den kommunala skolan, stöd för elever som inte når målen, möjlighet att överklaga betyg, flexibel skolstart och avskaffande av timplan.

– Det är upp till bevis för miljöpartiet. Hittills har de tvingats kompromissa men nu öppnas andra möjligheter, säger Sten Tolgfors.

Miljöpartiets skollagsförhandlare Mikaela Valterson har inget emot att få igenom partiets politik med stöd av de borgerliga. Hon noterar dock att signalerna från Folkpartiet inte är lika inbjudande.

– Vi är inte rädda för att bestraffas av våra väljare om vi får stöd av de borgerliga. De belönar oss nog istället för att vi går emot en detaljstyrning av skolan.

Något förslag till ny skollag kan inte läggas före valet. Efter valet kommer dock arbetet med en ny skollag att vara prioriterat, oavsett vilken regering det blir, tror Mikaela Walterson.

Hur mycket av Skollagskommitténs förslag som då återstår vet dock ingen.

ur Lärarförbundets Magasin