Läs senare

Ingen skillnad för lärare som gör rätt med de nationella proven

ReplikDet är olyckligt att det fortfarande råder missförstånd om vad regeringen vill med de nationella proven. För lärare som redan i dag gör en allsidig bedömning av allt eleven kan, inklusive provresultatet, innebär lagförslaget ingen förändring, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på kritiken från Lärarförbundet.

Om debattören

Anna Ekström

Gymnasie- och

kunskapslyfts-

minister

Jag är förvånad över det tonläge som Johanna Jaara Åstrand använder sig av i sin kommentar om att regeringen nu gått fram med propositionen ”Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala”.

Min förvåning har två skäl. För det första har jag tagit intryck av Lärarförbundets åsikt i frågan. Tack vare de synpunkter som Lärarförbundet har framfört under arbetet med detta lagförslag har vi haft möjlighet att tydliggöra syftet med formuleringen ”särskilt beakta” och justerat texterna.

För det andra är det olyckligt att det fortfarande – trots intensiva och konstruktiva diskussioner oss emellan – fortfarande råder missförstånd kring vad propositionen innehåller och innebär. I propositionen står det att tydligt att:

”… formuleringen ”särskilt beaktas” [innebär] inte att provet helt ska styra betyget utan att provet även fortsättningsvis ska utgöra ett stöd vid betygssättningen. Enligt läroplanerna för de berörda skolformerna ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

Dessutom står det:

”Läraren ska alltså vid betygssättningen beakta även de kunskaper och färdigheter eleven utvecklat och uppvisat efter ett provtillfälle.”

Mot denna bakgrund bör man vara försiktig med svepande påstående om att några få provtimmar blir det som avgör.

Jag tycker inte att det är rimligt att det finns skolor som år ut och år in har stora och systematiska avvikelser mellan betyg och provresultat.

Det jag eftersträvar är ordning och reda och rättsäkra och likvärdiga betyg för alla de elever som jobbar stenhårt för att förtjäna sina resultat. Jag tycker inte att det är rimligt att det finns skolor som år ut och år in har stora och systematiska avvikelser mellan betyg och provresultat.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Jag tycker precis som Lärarförbundet att det är viktigt att det finns utrymme och tid för sambedömning. Sambedömning är en metod som Skolverket lyfter fram i sina Allmänna råd för bedömning och betygssättning. Också regeringen lyfter fram sambedömning i förarbetena till denna proposition.

Jag, precis som Johanna Jaara Åstrand, har stor tilltro till Sveriges lärare. För alla de lärare som redan i dag gör en allsidig bedömning av allt eleven kan och tar hänsyn till resultatet på nationella prov betyder lagförslaget att de kan fortsätta som tidigare. För de lärare som låtit nationella prov helt avgöra eller helt bortsett från det betyder lagändringen en tydligare reglering. Och för alla duktiga lärare, som står emot betygsinflation och glädjebetyg, ger lagändringen ett stöd och lite extra råg i ryggen när de sätter ett betyg som motsvarar elevens kunskaper.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin