Läs senare

Inget vinsttak för idéburna skolor och förskolor

Vinster i välfärdenRegeringen och Vänsterpartiet har gjort upp om begränsningar av vinster i välfärden. Ännu är ingen procentsats klar för vinsttaket, men klart är att idéburna skolor inte kommer att omfattas. Förslaget saknar politisk majoritet i riksdagen.

Förslaget bygger på välfärdsutredningen som Ilmar Reepalu (S) presenterade i fjol. Den föreslog ett vinsttak på sju procent på så kallat operativt kapital för företag inom vård, skola och omsorg (se faktaruta). Och det är alltså den modellen som regeringen och Vänsterpartiet enats om ska gälla för friskolor och företag inom äldreomsorg och sociala tjänster.

Idéburna organisationer kommer inte att omfattas av det kommande lagförslaget. Aktörer som Svenska Kyrkan, välgörenhetsorganisationer eller mindre organisationer inom skolan som varken är kommunala eller privata skyddas med andra ord.

Välfärdsutredningen

Reepalu-utredningens förslag

  • Privata välfärdsföretag måste söka tillstånd innan de kan få del av skattepengar
  • Tillstånden ska beviljas av Skolinspektionen och av Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
  • Med tillstånden kan företagen konkurrera om att få utföra offentliga välfärdstjänster
  • Tillståndet innebär att företaget omfattas av en vinstbegränsningsregel.
  • Den sätter ett tak för rörelseresultatet och därmed hur mycket vinst som ägarna kan ta ut.
  • Taket motsvarar en procentsats på företagets operativa kapital.
  • Procentsatsen är sju procent, samt statslåneräntan.
  • Operativa kapitalet är de tillgångarna som finns i verksamheten, till exempel aktiekapitalet och upplånat kapital.
  • Enligt utredningen så är välfärdsföretagens snittavkastning på operativt kapital 47 procent.
  • Det kan jämföras med 10 procent i tjänstesektorn i stort.
  • Brott mot tillståndet ska kunna bestraffas med en sanktionsavgift.
  • Sanktionsavgiften ska som högst kunna vara fem procent av företagets omsättning.
  • Utredningen räknar med att förslagen kan införas 1 juli 2018.

Källa: Välfärdsutredningen SOU 2016:78

Gustav Fridolin, utbildningsminister och språkrör i Miljöpartiet, är nöjd.

– För oss i Miljöpartiet har det varit viktigt att reglerna inte försvårar för de viktiga idéburna organisationer som finns inom välfärden och den tryggheten kan vi nu ge – och det känns mycket bra, säger han till TT.

Även välfärdsföretag inom vården undantas tills vidare. Men för fristående skolor och förskolor blir det alltså ett vinsttak. Vilken procentsats det kommer handla om är ännu inte klart.

– Vår utgångspunkt är att skattebetalarnas pengar ska gå till det de är avsedda för, vi ska inte ha några stora vinstuttag. Det handlar om legitimiteten för svensk välfärd, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till SVT Nyheter.

Utredningen som förslaget baseras på fick kraftig kritik av oppositionen, men även av en majoritet av remissinstanserna. Nu blir frågan en valfråga. Förslaget saknar politisk majoritet i riksdagen, eftersom både Alliansen och Sverigedemokraterna kommer att rösta emot det.

– Det här är ett svek mot hundratusentals elever och brukare. Det är beklämmande att regeringen väljer att lägga fram ett förslag som innebär att tusentals förskolor, skolor och äldreboenden kan behöva lägga ned, säger Annie Lööf (C) till TT.

Hon ser förslaget som ett kortsiktigt agerande av statsminister Löfven och en tydlig ”vänstersväng” i politiken.

Liberalernas partiledare Jan Björklund kallar förslaget ”chockerande”.

– Det är mycket långtgående, i praktiken är det ett vinstförbud närmast. Det kommer att leda till stora konkurser om det genomförs. Föräldrars och äldres valfrihet kommer att minskas kraftigt när de här företagen tvingas bort, säger han till TT.

Enligt Moderaterna bedriver regeringen ett slags plakatpolitik.

– Man lägger fram förslag som man vet inte kommer att vinna gehör i riksdagen, säger Peter Danielsson, förste vice ordförande i Moderaternas partistyrelse, till TT.

– Det kan jag inte tolka på annat sätt än att man vill göra det till en valfråga, förenkla välfärdens problem och få det till en fråga om vinster eller inte vinster. Men det är att förminska de riktiga problemen. De handlar om varför inte tillräckligt många elever går ut grundskolan med fullständiga betyg och varför vi har kvalitetsproblem inom äldreomsorgen på vissa håll.

Sverigedemokraterna uppger att de kommer att rösta emot förslaget.

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en kommentar att det är ”helt orimligt” att gå vidare med ett så kritiserat förslag. Enligt henne skulle följderna bli att verksamheterna skulle omöjliggöras.

”Det innebär att ca 61 000 medarbetare i friskolor och över 340 000 barn och ungdomars skolplatser riskerar att försvinna. Hur många kommuner har beredskap för att ta hand om dessa barn och ungdomar?”

Civilminister Ardalan Shekarabi säger till TT att detaljerna kring förslaget kommer att framgå i lagrådsremissen och att ambitionen är att lägga fram den i november. Förslaget finns alltså inte med i höstbudgeten.

Planen är att lagförslaget ska läggas på riksdagens bord i mars 2018.

ur Lärarförbundets Magasin