Läs senare

Integrationsplanen krossades i Flen

När Skolinspektionen, mot Flens vilja, godkände Europaskolan satte man krokben för kommunens arbete med att öka integrationen. Det menar lärare och rektorer.

28 Sep 2016

Foto: Stina Järperud

Hösten 2013 fattade Flen beslutet att slå ihop kommunens tre högstadier till den centralt belägna Stenhammarskolan. Det innebar att Malmaskolan i Malmköping skulle förvandlas från en F—9- till en F—6-skola. För att försöka rädda högstadiet kvar på orten inledde föräldrar en dialog med Europaskolan, som snart lämnade in en ansökan om att starta årskurs 4—9 i Malmköping. Skolinspektionen gav klartecken trots att kommunen i sitt yttrande utförligt beskrev risken för negativa konsekvenser.

Och konsekvenser blev det.

– De kommunala mellanstadierna i både Malmköping och Sparreholm slogs ut när Europaskolan öppnade förra hösten. Nästan alla valde friskolan, säger Per-Ola Andersson, som var rektor på Malmaskolan när kommunen fattade beslutet. I dag är han rektor för tre F—6-skolor inne i Flen.

Flen består av tätorten, med en stor andel elever med utländsk bakgrund, och flera småorter som nästan bara har elever med svenskfödda föräldrar. Måluppfyllelsen är låg och man har haft ett stort överskott av grundskoleplatser. Allt detta fick kommunen att besluta om en ny skolstruktur för tre år sedan. Det sammanslagna högstadiet var en av åtgärderna.

– Malmaskolan hade cirka 100 högstadieelever. I storleksordningen 10 av dem följde med hit och resten valde Europa­skolan, säger Lasse Unnersjö, studie- och yrkesvägledare och lärare i matematik på Stenhammarskolan.

Han bor i Malmköping, har ett långt förflutet som lärare och skol­ledare på Malmaskolan och tycker att det var synd att ortens lilla och trygga kommunala högstadium lades ner, även om han kan förstå tanken med centraliseringen.

Att Malmaskolans mellanstadium alls finns kvar i dag beror på de många nyanlända som kom förra hösten och att det fanns tomma lägenheter i Malmköping. Från att ha haft två klasser i varje årskurs har skolan nu två åldersintegrerade 4-6:or. 40 av de 45 mellanstadieeleverna är nyanlända.

De kvarvarande lärarna vill inte träda fram med namn i Lärarnas tidning men mejlar följande om hur det har blivit sedan Europaskolan flyttade in i en del av deras gamla byggnader:

»Vi upplever det mer segregerat och har minskat stort i elevantal i åk 4—6. Flera duktiga pedagoger har valt att arbeta på friskolan.«

Nu delar de två skolorna specialsalar, skolgård och matsal. Fast Malmaskolan får snart en egen skolgård och man äter inte samtidigt. Den nytillträdda rektorn på Malmaskolan Ylva Eriksson säger:

– Tyvärr finns en statusskillnad och lite tendenser till rivalitet mellan våra elever och Europaskolans. Hos oss som jobbar i den kommunala skolan finns fortfarande en sorg över att det blev som det blev.

Både hon, Lasse Unnersjö och Per-Ola Andersson betonar att Europaskolan är en bra skola och att de förstår att föräldrar vill ha kvar sitt högstadium på hemmaplan. Men de menar ändå att Skolinspektionens ja omintetgjorde stora delar av Flens strukturreform.

– Detta har kostat mycket i form av byggen av lokaler som inte fylls och dränerad personal. Av integrationstanken blev ingenting, säger Lasse Unnersjö.

Varken han eller Per-Ola Andersson förespråkar ett veto, eftersom de menar att många kommuner säger ja eller nej till friskolor av rent ideologiska skäl.

– Men nog tycker jag att Skolinspektionen borde lyssna mer på kommuner som har sakliga skäl att säga nej, säger Per-Ola Andersson.

ur Lärarförbundets Magasin