Läs senare

Ja till att nationella prov ska väga tyngre

BeslutRiksdagen sade på onsdagen ja till att nationella prov ska väga tyngre i betygsättningen. Beslutet underminerar lärarens roll, anser Lärarförbundets ordförande.

av Lisa Blohm
16 Nov 2017
16 Nov 2017

Tre riksdagsbeslut om skolan

  • Nationella prov ska väga tyngre i betygsättningen.
  • Förskoleklass blir obligatoriskt för alla barn det år de fyller sex år. Grundskolan blir tioårig.
  • Rektor får rätt att  besluta om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen.

Genom att öka de nationella provens betydelse vill regeringen få en mer likvärdig betygsättning. I propositionen pekas på skillnader i hur lärare bedömer prov och sätter betyg. Från lärarhåll har förslaget väckt en hel del kritik, men i riksdagen röstade alla partier utom Vänsterpartiet ja.

Lärarförbundet har hela tiden varit starkt emot förslaget. I ett pressmeddelande kallar förbundet riksdagens ja för ett mycket olyckligt beslut och varnar för att det riskerar att ”få förödande konsekvenser” för både lärare och elever.

Johanna Jaara Åstrand.

– Signalen riskerar bli att de nationella proven huvudsakligen ska styra betygsättningen. Elevernas betyg kan inte stå och falla med ett enda prov. För att så inte ska ske måste Skolverket få i uppdrag att följa detta noga, säger förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett uttalande och skriver på Facebook att ”beslutet underminerar lärarens roll i en allsidig bedömning”.

Lärarförbundet har tidigare föreslagit ett system med stickprov för att kunna följa elevers kunskapsutveckling över flera år som ett alternativ och föreslår också frivilliga bedömningsstöd för lärare.

Vänsterpartiet hade i en egen motion yrkat avslag och föreslagit en utredning med syfte att minska antalet nationella prov. Partiet anser att dagens provmängd ger lärarna för mycket jobb. Den motionen avslogs.

Lagändringen gällande nationella prov gäller från den 29 juni 2018.

Riksdagen röstade också ja till andra förslag som rör skolvärlden. Förskoleklass blir obligatoriskt för sexåringar och skolplikten därmed tioårig. I praktiken gäller förändringen från hösten 2018. I dag går ungefär 2 procent av alla sexåringar varken i förskola, förskoleklass eller i ettan. Lagändringen är tänkt att bidra till likvärdighet.

Regeringen drev igenom förslaget i riksdagen med stöd av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, medan Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade nej. De borgerliga partierna har i stället velat ha en utredning om en tioårig grundskola med ett fyraårigt lågstadium. Ett av motiven är att sexåringarnas första skoldag ska präglas mer av lärande.

En tredje proposition som antogs av riksdagen kan få praktisk betydelse under nästa års valrörelse. I en lagändring slås fast att det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in till skolor. Rektor kan välja att begränsa inbjudningarna till partier som sitter i riksdag, vissa kommuner eller Europaparlamentet. Dessutom kan ett annat urval göras, om det görs på vad som kallas ”annan objektiv grund”.

Alla partier utom Sverigedemokraterna (SD) röstade ja. Partiet invände mot att rektorer ska kunna bjuda in partier utifrån ”annan objektiv grund” och är oroliga för att rektorer kan missförstå den delen. SD fick dock inget gehör för en förändrad skrivning. Lagändringen träder i kraft vid årsskiftet.

ur Lärarförbundets Magasin