Läs senare

Jaara Åstrand tror på ett lärarförbund till 2025

– År 2025 hoppas jag att vi är ett lärarförbund.
Så kaxigt avslutade Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand sitt tal på Mittkonferensen.

20 Okt 2016

Mittkonferensen är Lärarförbundets avstämning mellan de två kongresserna 2014 och 2018. Cirka 220 avdelningsordförande samlades 17–18 oktober i Stockholm för att staka ut Lärarförbundets framtid. Uppdraget för Mittkonferensen var att fokusera på hur Lärarförbundet ska se ut och uppfattas 2025.
 

Foto: Eva DalinJohanna Jaara Åstrand – är det din bedömning att det bara kommer att finnas ett lärarförbund år 2025?

Eftersom jag är vald som ordförande med mandatet att ena professionen i en organisation vore det att förminska det uppdraget och den idén att tro något annat. Om vi ska lyckas med att utveckla lärarnas arbetssituation och tala med en stark röst, ja, då måste vi stå enade som profession.
 

Men kan och ska det ske till 2025?

Det är svårt att säga. Men det förändringsarbete vi arbetar med i förbundet siktar på 2025.
 

Vad finns det som talar för att det blir så?

Det finns väl lika mycket som talar för det som talar emot. Ett sådant scenario bygger ju på att det finns en vilja att vi är starkare tillsammans. Finns inte den viljan är det svårt att åstadkomma något.
 

Diskussionen under Mittkonferensen tog sin utgångspunkt i en rad mindre uppmuntrande siffror.

  • Lärarförbundet tappade under förra året nästan 2 000 yrkesaktiva medlemmar.
  • Bara hälften av medlemmarna tycker att Lärarförbundets idé och värderingar är tydliga.
  • En tredjedel av ombuden avslutar sina uppdrag varje år. En del ombud ersätts, men inte alla, vilket gör att antalet ombud minskar.

Ärligt talat är detta deprimerande siffror. Men samtidigt innebär de en stor potential. Om vi kan bli bättre på att involvera och engagera medlemmarna kan vi växa igen, sade Johanna Jaara Åstrand under sitt inledande tal på Mittkonferensen.Efter en dags diskussion kom avdelningsordförandena med sina svar på hur problemen kan åtgärdas. Några röster:

”Många nya lärare saknar historiken. De vet inte att facket har byggt upp det vi tar för givet nu. Vi måste fortsätta visa att vi kan göra skillnad.” 
 
”Vi är inte tillräckligt synliga på arbetsplatserna. Medlemmarna tycker att förbundet gör många bra saker i stort, men att vi inte har koll på deras vardagsproblem.”
 
”Vi måste sänka trösklarna. Att vara fackligt aktiv behöver inte innebära att man tar på sig ett ombudsuppdrag, utan kan också innebära att man hjälper till att dela ut material på arbetsplatsen.”
 
”Att vara arbetsplatsombud är det kanske tuffaste uppdraget i vår organisation, när man ska förhandla med sin egen rektor. Vi måste ta hand om våra nya ombud bättre, kanske ha mentorer för dem.”
 

Johanna Jaara Åstrands slutsats är att förbundet inte får fastna i den mörka bakgrundsbilden.

Vi kan förändra oss och jag är beredd att leda den förändringen.
 

Hon menar att det till stor del handlar om att förbundet måste bli bättre på att möta medlemmarna i vardagen.

– Jag tror inte att det är brist på engagemang som är felet. Men vi måste hitta fler former för engagemang och utmana den traditionella synen på arbetsplatsombud. Vi måste driva frågorna som har betydelse på den egna arbetsplatsen och ställa frågan; vad kan och behöver vi tillsammans åstadkomma?

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin