Ingår i temat
Legitimation
Läs senare

Jag är mer stolt över mitt schackdiplom

av Mikael Ekström
12 Nov 2015
12 Nov 2015
Mikael Ekström är grundskollärare 1—7 på Banslätts­skolan i Tullinge.
Mikael Ekström är grundskollärare 1—7 på Banslätts­skolan i Tullinge.

Jag har med flit hållit mig ifrån att skriva om lärarlegitimationen och Skolverkets hantering av hela processen, för det känns som att sparka på någon som ligger ner, men det är väl lika bra att få det överstökat.

Ett och ett halvt år efter att jag skickat i min ansökan kom det ett mejl med en pdf-fil. Tjoho! Jag printade ut min legitimation och tittade på den sorgliga kopian i min hand. Det var alltså detta jag gått och väntat på. Den här lilla pappersbiten som talade om vilka ämnen jag var behörig i (som om jag inte visste det redan) var så uselt gjord så jag började undra om det var ett skämt.

Det har sagts att lärarlegitimationen skulle höja ­yrkets status och förhoppningsvis även lönerna. Efter att ha studerat min ­legitimation var det ganska uppenbart att den inte skulle förändra ett smack. Jag hade fått ett diplom efter en hedrande fjärdeplats i distriktsmästerskapet i schack 1982 som var ljusår proffsigare. Kan man inte designa en legitimation bättre är vi rökta på att få högre status och lön.

Men jag hade i alla fall min legitimation och mina uppgifter stämde.Jag hade kolleger som a) fått meddelande att de skulle skicka in sina uppgifter igen eftersom Skolverket slarvat bort dem, b) blivit behöriga i ämnen som de inte var utbildade i eller under­visat i, c) inte blivit behöriga i ämnen som de definitivt skulle vara behöriga i, d) b och c, e) varit tvungna att betala för att få sin legitimation, samt f) inte fått sin legitimation. Världsklass!
Om bara någon frågat mig innan detta ­vansinne sattes i gång kunde jag sagt att det skulle bli näst intill omöjligt att hitta en universallösning då lärarutbildningen har förändrats extremt mycket under årens lopp; lågstadie­lärare, mellanstadielärare, högstadielärare, lärare yngre åldrar, lärare äldre åldrar, 1—7, 4—9, folkskollärare och så vidare, men ­tyvärr verkar det som om Skolverket inte har mitt mobilnummer.

Nåväl, när jag senare samma dag visade kopian av min ­lärarlegitimation för en kompis frågade han direkt:

»Vad ska det vara bra för?«

Jag hade faktiskt inget vettigt svar så jag började svamla om status, behörighet och att skolorna inte skulle kunna anställa obehöriga längre.

»Men du har väl redan en examen från Lärarhögskolan?«

»Öh, jo, förvisso«, sa jag.

»Varför räcker inte den? Där står väl vilken utbildning du har och vilka ­ämnen du är behörig i?«

Touche.

Så, politiker, om ni får nya ­intressanta idéer om hur ni ska krångla till det kan ni väl slå mig en signal först.

Alla artiklar i temat Legitimation (15)

ur Lärarförbundets Magasin