Läs senare

Källkritik måste kombineras med självkritik om fakta ska fram

SETT 2017Människor går igång på det som är dramatiskt. Därför räcker det inte med källkritik för att få en världsbild baserad på fakta, enligt Gapminder.
– Även självkritik, i betydelsen kunskap om hur ens egen hjärna fungerar, behövs, säger Olof Gränström, en av två lärare som nu åker runt till landets skolor för den ideella stiftelsen.

av Karin Lindgren
05 Maj 2017
05 Maj 2017

– Medellivslängden i världen har ökat från en bra bit under 40 till 71 år på 200 år. Andelen kvinnor i världens samlade nationella parlament har fördubblat från 11,5 till 22 procent sedan 1997. 90 procent av jordens befolkning har numera tillgång till vatten utan bajs.

Olof Gränström och Mikael Arevius radar exempel på att världen långsiktigt och globalt sett har blivit bättre och illustrerar med rörliga bubbeldiagram för publiken på SETT-mässan. Faktaunderlaget till de tjusiga visualiseringarna kommer från FN och Världsbanken.

Båda är lärare och jobbar för Gapminder i grundaren Hans Roslings anda.

Lärarna Olof Gränström och Mikael Arevius och arbetar för stiftelsen Gapminder. Foto: Lotta Holmström

Liksom den nyligen bortgångne professorn brukade göra, börjar de sina föreläsningar med att testa globala fakta på åhörarna, bland annat det om kvinnorepresentationen. De flesta svarar inte bättre än en schimpans på flervalsfrågorna och majoriteten tror att läget är värre än det är. Det gäller oavsett om det sitter företagsledare, lärare eller statistiker från FN i publiken.

– Man tror till exempel att världens befolkning ökar helt okontrollerat när den i själva verket kommer stabiliseras i slutet av det här århundradet eftersom det föds under 2,5 barn per kvinna, säger Mikael Arevius och fortsätter:

– Man tror också att världen är uppdelad i fattiga och rika när de allra flesta lever i mitten och har till gång till både mat och grundläggande sjukvård.

Vad beror det på? Den som bara skyller den snedvridna bilden på media gör det för lätt för sig, tycker de. Det finns en rad kognitiva fällor och grundläggande mänskliga instinkter som ställer till det.

– Hjärnan reagerar automatiskt på det den uppfattar som hot mot vår överlevnad. Rädslan är lättväckt trots att vi inte lever på savannen längre. Det gör att vi ser det dramatiska i nyhetssändningar, klickar på mördare och sjukdomar på nätet och kan tro att killen mitt emot på tunnelbanan är terrorist, säger Olof Gränström.

Gapminder

Stiftelse grundad 2005 av professorn i internationell hälsa Hans Rosling, hans son Ola Rosling och sonhustru Anna Rönnlund Rosling, båda programutvecklare.

Åskådliggör fakta och statistik om världen med visualiseringar och powerpoint-presentationer. Målet är att slå hål på myter och sprida faktabaserad kunskap om den globala utvecklingen.

Namnet kommer från uppmaningen ”Mind the gap!” i Londons tunnelbana,

Även lärare och läromedel kan fokusera för mycket på det dramatiska och bidra till den snedvridna bilden. Som motvikt vill de stimulera det långsamma abstrakta tänkandet hos eleverna. De måste både få lära sig att ha en kritisk inställning till yttre källor och att idka självkritik av sina hjärnors tendens att gå igång på katastrofer.

Enligt läroplanen ska eleverna få med sig tillräckligt för att kunna orientera sig i en komplex värld med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Skolan ska förmedla en bild av världen som stämmer överens med verkligheten.

–  Därför bör varje lärare fråga sig: På vilket sätt angår världen mina ämnen, säger Mikael Arevius.

ur Lärarförbundets Magasin