Läs senare

Kärt dagisbarn har många namn

Vad är det för fel på orden dagis och barn, undrar förskolläraren Urban Bengtsson? Lärarförbundet behöver tänka om.

27 Feb 2003

Skolifieringen är i full gång även i förskolan, skriver waldorfförskolläraren Louise Ejefors i Lärarnas tidning nr 1/03. Detta med anledning av att Lärarförbundet nu vill kalla små barn för elever. Jag vill gå ett steg längre och menar att det är en ”elevifiering” och det i två avseenden:
  Man vill uppfostra (elev kommer från franskans élever = uppfostra) kåren med vad det ska heta. Så även till allmänheten som inte ska få säga dagis eller daghem utan förskola. Det senare har jag fått flera bevis för från ”höga vederbörande” inom och vid sidan om Lärarförbundet.
  För några år sedan skrev jag insändare i rikspressen och menade att dagis som begrepp var bättre än förskola. Reaktionen blev att Lärarförbundet ville tala mig till rätta för att jag nedvärderade förskolläraryrket genom att säga dagis.
  I fjol på Skolforummässan i Stockholm mötte jag ansvariga från tidningen Förskolan och när man såg att jag i en broschyr om nya bord för barnomsorgen skrivit både dagis och förskola, blev det häftiga reaktioner om samma slags nedvärdering.

Även i lokaltidningarna har jag skrivit och framhållit det fina med dagis och daghem (utan att ta bort förskola). Intressant är att här har det blivit positiva reaktioner, från personal till politiker. Samtidigt har dagisföräldrar berättat om hur man på dagis/förskolan till barnen sagt att ”här säger vi inte dagis, här säger vi förskola”.
  Som förskollärare sedan 1973 (30-årsjubileum i år), i arbete på lekis och dagis samt på försem (förskollärarutbildningen), senare i barnstugeforskning, som barnomsorgskonsult, bordsdesigner och numera social uppfinnare, är det trist att se och höra rigiditeten ”uppifrån”.

Genom Internet blir ord och språk allt viktigare. Författaren Fredrik Lindström lyfter fram hur nya benämningar och vardagsord blir accepterade. Att då från myndighetshåll och lärardito likrikta med elever och förskola är att vara i otakt med tiden.
  Känn efter hur följande låter: ”Här har vi förskolepallen eleverna kan sitta på, där inne serveras förskolematen och i rummet bredvid ligger småeleverna på förskolemadrasserna där de allra yngsta har förskoleblöjor.” Nog låter det väl trevligare med ”Här har vi dagispallen barnen kan sitta på, där inne serveras dagismaten och i rummet bredvid ligger småbarnen på dagismadrasserna där de allra yngsta har dagisblöjor.”

Kärt barn har många namn, det ger jag som svar på varför jag använder dagis, daghem, förskola och barnstuga när jag verkar inom barnomsorgen. Det ger ett mer levande språk och speglar mer vad som händer där och känns mera rätt i tiden. Att då likrikta till elever/förskola påminner om Orwells 1984 och hur andra länder i andra tider suddat ut tidigare begrepp.
  För vad händer härnäst? Byråkratins makthavare, både arbetsgivare och arbetstagare, kan väl inte låta bli att ändra igen? Barnkrubba, kindergarten, barnstuga, daghem, lekskola, deltidsgrupp, heltidsförskola, förskoleklass och nu förskola med elever. Blir dagmammorna/dagbarnvårdarna förskolevårdare? Ska man säga förskoleavgifter och därmed riskera att det smygs in skolavgifter?
  Byts barnomsorg ut till elevomsorg eller förskoleomsorg? Hur länge får man säga fritids/fritidshem? Ska det heta efterskola? Eller tar man över 1–7och 4–9-lärarbegreppet och säger 0-elever? Men vad ska barnen, förlåt eleverna, i förskolan kallas: (minus) 0–5elever?
  Lärarförbundet behöver nog tänka om innan det blir ett löjets skimmer över elevifieringen. Dagis är ett bra ord och barn likaså, det ska vi värna om. Sedan kan vi brodera språket med andra benämningar samt skapa nya vi inte tänker på nu. Kanske dagisskola känns bättre i framtiden; skolan säger ju ofta studenterna om högskolan/universitetet.

Kanske skoliskan vara nytt ord när skola och fritids växer ihop. Vad är det för fel på dagislärare och fritidslärare, nog känns väl det bättre är fröken/magister?
  Lärarförbundet bör nog också tänka i marknadsföringstermer, dagis och barn lockar mer till intresse, kommers och PR hos allmänheten än förskola och elever.
  Låt dagis bli ett internationellt ord liknande ombudsman och smorgasbord. Varför inte mynta begreppet ”Kärt dagisbarn har många namn”!

URBAN BENGTSON
FÖRSKOLLÄRARE OCH DAGISKONSULT, UMEÅ

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej