Läs senare

Karta: Kommuner helt utan behöriga lärare i vissa ämnen

LärarbristLärarbristen slår hårt på kommunnivå. Det finns kommuner som helt saknar behöriga lärare i ett eller flera ämnen. Moderna språk ligger sämst till. 60 kommuner saknar behöriga lärare i franska, 45 i spanska och 27 i tyska. Sex kommuner saknar behöriga lärare i alla tre språken.

av Lotta Holmström
21 Sep 2017
21 Sep 2017

Många obehöriga

Lärarnas tidning har undersökt hur många kommuner som saknar behöriga lärare på samtliga grundskolor i ett ämne. Listan finns här intill. Sämst till ligger franska. De övriga moderna språken brottas också med en stor andel obehöriga lärare.

Statistiken kommer från Skolverket och gäller grundskolan i februari 2017. I den framgår också att det finns stora skillnader mellan olika geografiska områden vad gäller lärarnas behörighet, vilket kartan på den här sidan visar.

I sex kommuner – Haparanda, Ljusnarsberg, Ovanåker, Pajala, Årjäng och Älvdalen – saknas legitimerade lärare med behörighet i såväl franska som spanska och tyska. Moderna språk är också ämnen med ett lågt söktryck till lärarutbildningarna och med stora pensionsavgångar.

I Ovanåker i Hälsingland fanns i februari – och alltså i kartan och statistiken här intill – ingen legitimerad lärare i moderna språk. På Celsiusskolan, en 7–9-skola i centralorten Edsbyn, läste 152 av 203 elever moderna språk förra läsåret, de flesta tyska.

– Att lärarna saknat behörighet är inget som påverkat elevernas val, säger skolans rektor Magnus Elfving.

Celsiusskolan har i flera omgångar annonserat efter en legitimerad lärare i moderna språk, främst i franska. I senaste omgången utannonserade de en förstelärartjänst i ämnet. Det gav napp.

Magnus Elfving, rektor på Celsiusskolan, Ovanåker.

– Vi hade en behörig sökande, som också fick jobbet. Det är alltid svårt med rekryteringen, så det går inte att säga om det var på grund av att det är en förstelärartjänst som det gick den här gången, säger Magnus Elfving, rektor på Celsiusskolan.

De har obehöriga lärare i flera ämnen, och så alltså även i de andra moderna språken. Lösningen blir medbedömning, där den legitimerade läraren får extra ersättning för insatsen. Förutsättningarna för medbedömarna diskuteras vid medarbetarsamtalet när arbetstidsavtalet stäms av, berättar Magnus Elfving. Han tycker det fungerar väl efter omständigheterna.

Moderna språk

Moderna språk kan väljas bort

  • Språkvalet i grundskolan är obligatoriskt, men det går att välja ett alternativ till moderna språk: modersmål, svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk.
  • Huvudmannen är skyldig att erbjuda undervisning i ett modernt språk om minst fem elever väljer det.
  • Många elever väljer bort moderna språk redan i språkvalet eller efter en tids studier. Det sågs som en försvårande omständighet av Skolinspektionen i en rapport 2010. Där konstaterades också att skolorna gör för lite för att motivera och stödja elever som funderar på att hoppa av. Varken stöd till de elever som behöver det eller utmaningar till framåt elever gavs i tillräcklig grad.
  • När en stadieindelad timplan införs 2018 innebär det att språkval måste erbjudas senast i årskurs 6, istället för att som idag göra det möjligt att vänta till årskurs 7. Betygsättning kommer ske från årskurs 6 i stället för som i dag årskurs 7.

Källa: Skolverket, Skolinspektionen

– Både läraren i tyska och i spanska har lång erfarenhet och goda språkkunskaper, men saknar lärarutbildning. De är skickliga och populära, men visst innebär det ett visst krångel med betygsättningen.

Det blir den nye förstelärarens uppgift att medbedöma i moderna språk.

Hur går det att vara medbedömare när det handlar om språk man inte kan?

– Visst är det svårt, men det är samma sak i alla ämnen där vi brottas med obehörighet. Det sker en samverkan mellan undervisande och medbedömande lärare. Vi håller oss till regelverket, och det säger att så länge du är legitimerad får du medbedöma i alla ämnen. Visst borde vi ha legitimerade lärare i alla ämnen, men vi kan inte göra mer än att annonsera och försöka så gott vi kan, säger han.

När den stadieindelade timplanen införs 2018 (se faktaruta) kan det riskera att förvärra lärarbristen i moderna språk.

Större elevkullar gör att behovet av lärare har ökat de senaste åren. Antalet behöriga lärare har också ökat, men inte i samma takt. I många ämnen sjunker därför andelen behöriga lärare medan det faktiska antalet stiger.

ur Lärarförbundets Magasin