Läs senare

Kartläggningar av nyanländas kunskaper till ingen nytta

NyanländaKommuner kartlägger i hög grad nyanlända barn- och ungdomars förkunskaper, men utgår sällan från resultatet i elevernas undervisning. Det visar Skolinspektionens granskning av mottagandet av nyanlända elever inom grundskolan.

av Lenita Jällhage
26 Apr 2017
26 Apr 2017
Helén Ängmo.

Helen Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen, konstaterar att de nyanlända eleverna har väldigt olika erfarenheter och varierade skolbakgrund med sig när de kommer till Sverige.

– Många skolor använder ändå samma lösningar när de lägger upp utbildningen för nyanlända elever, säger hon.

Skolinspektionens granskning visar att vissa elever därför får en undervisning på för låg nivå medan andra elever skulle behöva mer stöd och mer grundläggande kunskaper.

– Detta riskerar att försena elevernas kunskapsutveckling och försvåra möjligheterna till fortsatt utbildning eller övergång till yrkeslivet, säger Helen Ängmo.

Sedan det blev krav på att kommunerna ska kartlägga nyanlända elevers tidigare erfarenheter samt språkliga och matematiska kunskaper inom två månader, gör de flesta det, enligt Skolinspektionens granskning.

Många gör kartläggningarna på en central enhet. De överförs sedan ofta skriftligt till rektorerna och lärarna, men används i lägre utsträckning än om skolorna gör kartläggningarna själva.

Merparten av skolorna använder generella undervisningslösningar som inte utgår från kartläggningarna, visar granskningen. Det kan exempelvis handla om att elever får samma ämnen borttagna från en prioriterad timplan av organisatoriska skäl.

En elev som Skolinspektionen intervjuat beskriver det så här:

”Jag tror att jag kan prata engelska bra men trots det fick vi hålla oss till den bestämda nivån för att vara i samma stadie som andra men jag berättade detta för min lärare och hon gav mig extra uppgifter”.

Många nyanlända elever har också placerats i särskilda undervisningsgrupper, förberedelseklasser eller mottagningsenheter som separerats från en ordinarie grundskola. Andra nyanlända har placerats i klasser enbart utifrån sin ålder utan hänsyn till deras kunskaper.

Åsa Kildén, projektledare för granskningen på Skolinspektionen, konstaterar att det finns många olika typer att mottagningsenheter och en del är tveksamma om de överhuvudtaget faller inom skollagens ramar.

– Det är inte skolenheter som är öppna för alla elever utan bara nyanlända. En del enheter saknar egna rektorer och eleverna kan bli kvar där ett längre tag utan att de kommer vidare till en vanlig skola, säger Åsa Kildén.

Rapportens källor

 

  • Skolinspektionens rapport ”Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan” bygger dels på en enkät till alla skolhuvudmän i landet, dels på en fördjupad granskning av 28 av de skolhuvudmän som tog emot flest nyanlända elever under 2015-2016.

En del mottagningsenheter har haft välutbildad personal, men Skolinspektionen är kritisk till att enheterna blir exkluderande verksamheter utanför den ordinarie grundskolan.

– Om vi byggt upp skolenheter bara för flickor utanför den ordinarie skolan så hade de flesta nog inte tyckt att det var okej, men med nyanlända eleverna har man gjort det, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin