Läs senare

Kerstin Hamreby: Flickor och pojkar i den sociala barnavården

Flickor och pojkar har bemötts olika av sociala myndigheter under huvuddelen av 1900-talet. Ingripanden har ofta handlat om kontroll av flickors sexualitet och pojkars aggressivitet.

06 Feb 2005

Det visar Kerstin Hamreby i sin avhandling.

I Sverige har lagar och förordningar när det gäller den sociala barnavården genomgående varit könsneutrala. Trots detta har flickor och pojkar bemötts på olika sätt av den sociala barnavården under hela det tidiga 1900-talet.

Kerstin Hamreby har studerat historiskt material från åren 1896–1963 rörande den sociala barnavården och lagstiftningen på området. Genomgången visar att vissa handlingar genom hela det tidiga 1900-talet stämplades som sociala problem när det handlade om flickor, medan en pojke som betedde sig likadant slapp påföljder. Det gäller till exempel handlingar som kunde knytas till sexualitet.

När sociala myndigheter har ingripit i en flickas liv, har hennes sexualitet och sexuella liv, till exempel antalet manliga bekanta ofta varit i fokus. För pojkar har det varit ett aggressivt och kriminellt beteende som medfört ett ingripande. Detta sätt att se på flickor och pojkar har varit bestående genom 1900-talet, och påverkat bemötande och behandling av unga i det sociala barnavårdsarbetet.

Flickor har dessutom genomgående varit föremål för snävare gränssättningar och hårdare social kontroll än pojkar, vilket inneburit att det har behövts mindre avvikelser för att flickor skulle stämplas som sociala problem. Samhället har haft påtagligt olika regler för flickor och pojkar när det gällt vad som varit ett gott och ”anpassat” uppförande.

Avhandlingens titel: Flickor och pojkar i den sociala barnavården. Föreställningar om kön och sociala problem under 1900-talet.

Disputation: 21 januari 2005, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Kontakt: Kerstin Hamreby, tel 090-786 78 96, e-post: Kerstin.Hamreby@socw.umu.se

ur Lärarförbundets Magasin