Läs senare

Kommissionen skulle bygga en bättre värld

SkolkommissionenAlla elever skulle få läsa vidare och skolan skulle fostra demokratiska medborgare. 1946 års skolkommission var enig om att skapa en ny skola för en bättre värld. Dagens skolkommission har helt andra förutsättningar.

av Maria Lannvik Duregård
19 Apr 2017
19 Apr 2017
Hans-Albin Larsson.

Det finns inte många likheter mellan 1946 års skolkommission och dagens, anser Hans-Albin Larsson, professor i historia vid Jönköping University med modern skolhistoria som specialitet.

– Det enda som är likt är namnet, inget annat. Det här är egentligen en utredning, säger han.

Då, när andra världskriget just tagit slut, fanns en bred politisk enighet i Sverige om att öppna den högre utbildningen för fler elever. Möjligheterna att läsa på läroverk och ta studentexamen var få förunnade. Nu skulle fler elever få möjlighet att söka utbildning efter intresse och lämplighet, ta studenten och läsa vidare på universitetet.

Samtidigt fanns också den uttalade viljan att bygga en bättre värld, utan krig. Man ville fostra de unga till att bli demokratiska medborgare och ansvaret för detta skulle ligga på ett helt nytt ämne, samhällskunskap, som bröts loss ur historieämnet.

Även om alla var överens om att fler skulle få chansen att läsa vidare, så var man inte enig om hur den skolan skulle se ut. Hur länge skulle till exempel eleverna gå i sammanhållna klasser? Oenigheterna begravdes under 1950-talet i en rad försöksverksamheter. Så småningom vann alternativet med en nioårig sammanhållen grundskola, som infördes 1962.

Skolkommissionen 2015 ska ge förslag för att höja resultaten och kvaliteten på undervisningen och att öka likvärdigheten. Men förutsättningarna är helt andra. 1946 var skolan statlig, lärarnas makt stor och partierna eniga. I dag är det skolhuvudmännen som bestämmer över skolan, även om staten har ökat inflytandet något, poängterar Hans-Albin Larsson. Det finns heller ingen politisk majoritet för att riva upp kommunaliseringen eller diskutera vinsterna i friskolekoncerner.

– Det är en verklighet som 1946 års skolkommission inte kunde ana över huvud taget.

Han hoppas att den nuvarande skolkommissionen landar i några av de förslag som OECD gav i sin rapport om den svenska skolan, till exempel att lyfta fram lärarnas professionalitet.

– Om man vågar det, då tror jag att det finns goda möjligheter att få politiskt gensvar. Annars tror jag inte att kommissionen kommer att få särskilt stor betydelse, säger Hans-Albin Larsson.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin