Läs senare

Kommuner vet inte vart skolpengen går

Det rasar en debatt kring vinster och att skolpengen används till att betala räntor på företagslån. Samtidigt fortsätter skolpengen att betalas ut utan några krav på regelbunden ekonomisk redovisning.

04 Apr 2014

Omkring 10 miljarder kronor betalas ut bara till landets friskolor på grundskolenivå varje år, men det är bara när friskolor ansöker om tillstånd eller vid tillsynen av skolor, ungefär vart femte år, som Skolinspektionen gör kontroller av skolans ekonomi.

Det finns flera poänger med att tvinga friskolorna att redovisa hur de använder den skolpeng de får, tycker skolforskaren och nationalekonomen Jonas Vlachos.

– Det kan vara viktigt för de myndigheter som granskar verksamheten, men även för de familjer som ska välja skola och för dem som vill lära sig av hur verksamheten bedrivs på olika skolor, säger han.

Socialdemokraterna vill att alla skolor ska redovisa vart pengarna går. Det måste lagregleras så att de pengar som satsas på utbildning går till just det, anser Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor.

– Varje skattekrona ska redovisas per skolenhet så att vi medborgare kan följa vad våra skattekronor går till. Man ska inte kunna snurra runt pengar i koncerner på det sätt som vi ser i dag, säger han till TT.

Redovisningen skulle kunna ske till Skolverket, medan Skolinspektionen skulle kunna få i uppdrag att följa upp att det sker, enligt Baylan. Och sedan ska informationen finnas tillgänglig för allmänheten på skolnivå.

– Vi är helt säkra på att det skulle leda till att mer pengar används till eleverna, och att mindre pengar försvinner till sådant de inte ska användas till, säger han.

Johan Bygge, operativ chef på EQT som äger Sveriges största skolkoncern Academedia, tycker att det är viktigt med statlig kontroll av skolor.

– När man skapar förutsättningar för att ha alternativa ägarformer till skolor, exempelvis privata aktörer, är det väldigt viktigt att det finns en övervakningsfunktion hos staten som ser till att inte sådana som inte är lämpliga att driva skolor får tillstånd. Till exempel att de har de finansiella muskler och rätt värderingar avseende etik och moral som krävs för att vara en långsiktig bra ägare, säger Johan Bygge.

Han ser positivt på om det skulle finnas mer information om skolor – oavsett vem det är som driver skolan – ett företag, en stiftelse eller kommunen.

Skulle du kunna tänka dig att Academedia kunde redovisa ekonomin öppet, skola för skola?

– Jag har inte tänkt igenom det, det som är viktigt är transparent redovisning av kvalitet, säger han.

Att Academia låter en del av skolpengen gå till räntor och därmed undviker skatt förklarar han med att det helt enkelt handlar om räntor på lån som betalas till banken ”som vilket företag eller kommun som helst”.

Även regeringen ställer sig bakom att skolorna ska redovisa ekonomin skola för skola. En förändring är på gång i och med att frågan nu ska utredas, enligt utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé (M). Idén är att skolorna ska rapportera in till Skolverket, och att Skolinspektionen ska kunna följa upp att det görs.

Claes Nyberg, vd vid Friskolornas riksförbund, tycker att man ska fråga sig vad man vill uppnå med att redovisa vart pengarna går i detalj, och tror inte att det löser några problem.

– Att bara säga att man vill ha det utan att säga vad man vill uppnå är som att skapa en hötapp till och börja jaga den. Målet måste vara att vi hittar ett sätt att mäta kvalitet och om man levererar resultat. Man behöver följa upp de skolor som inte lyckas, och det kan bero på många olika saker – ledarskap, ekonomisk misshushållning och låg kompetens hos personalen.

För att systemet ska vara rättvist gäller det också att kommunala skolor får samma redovisningskrav på sig som andra aktörer, menar Claes Nyberg och pekar på att vissa kommuner låter sina skolor gå med underskott, men vill inte redovisa hur, vilket leder till lägre skolpeng för elever i friskolor.

– Vi ska ha en bra skola för de pengar vi satsar. Det här måste göras även vid de kommunala skolorna, men från kommunerna märker vi att det finns ett enormt motstånd mot att redovisa kvalitet och resultat per enhet.

I en proposition som det beslutades om på torsdagen tas frågan om ekonomisk redovisning på skolnivå upp. Friskolekommittén har kommit överens om att man vill införa det, men enligt propositionen har bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Friskolornas riksförbund motsatt sig detta. SKL anser att det skulle bli för dyrt om kommunerna skulle behöva lämna sådan information på enhetsnivå. Därför ska frågan utredas vidare. Regeringen avser enligt propositionen att ”återkomma till riksdagen med förslag som innebär att ekonomisk information ska lämnas och presenteras på skolenhetsnivå”.

I dag finns det inte ekonomisk redovisning på enhetsnivå i alla kommuner. Vissa kommuner delar alltså inte upp pengarna till de egna skolorna utan har bara en budget för alla skolor, förklarar Annika Wallenskog, tillförordnad chefekonom på SKL.

– Hur mycket extraarbete de nya reglerna skulle innebära beror på vilken detaljnivå redovisningen ska ske I vissa kommuner finns det bara ett samlat anslag för alla skolor, vilket gör att det här skulle innebära mycket merarbete, säger Annika Wallenskog.

ur Lärarförbundets Magasin