Läs senare

Kort kurs för förskolans rektorer väcker ilska

Lön & villkorUtredarens förslag om kortare rektorsutbildning för rektorer i förskolan får kritik både från chefer och facket.

av Niklas Arevik
16 Aug 2017
16 Aug 2017
Behovet av utbildning är lika stort oavsett var man är rektor, anser Niklas Jacobsson. Foto: Åke Karlsson

Från och med 2019 ska chefer i förskolan kallas rektorer — men deras utbildning blir betydligt kortare än den för kollegerna inom grundskola och gymnasium. Det föreslår en statlig utredning, som nu kritiseras från flera håll. Lärarförbundet vill riva upp förslaget, och många chefer inom förskolan ställer sig frågande.

— Det är bra att vi blir rektorer. Men att utbildningen kortas är för mig helt tokigt. Vi är alla skolledare och ska vara likställda. Rektor som rektor, säger förskolechefen Niclas Jacobsson.

Han är förskollärare och har varit både skolledare i grundskolan och skolområdeschef. För tre år sedan blev han förskolechef för två enheter i Mjölby kommun, med sammanlagt 37 anställda och 165 barn. Han gick den långa rektorsutbildningen 2010.

Nytt krav från 2019

  • Rektorer som anställts efter den 15 mars 2010 måste enligt skollagen gå rektorsprogrammet inom fyra år efter tillträdet.
  • Utbildningen motsvarar 30 högskolepoäng, varav 10 poäng juridik, 10 poäng ledarskap samt 10 poäng mål- och resultatstyrning.
  • Förskolechefer får gå rektorsutbildningen, men den är i nuläget inte obligatorisk.
  • Utredningen föreslår att även förskolechefer ska omfattas av kravet på rektorsutbildning, från den 1 juli 2019. Denna ska dock vara betydligt kortare, på 7,5 poäng.

— Den var bra och jag har nytta av den även som för­skolechef, framför allt när det gäller frågor om arbetsmiljö och juridik. Men det som gav allra mest var nätverkandet, att träffa andra i liknande situation som jag själv, säger Niclas Jacobsson.

Regeringens utredare Björn Åstrand motiverar den kortare utbildningen med att de olika chefsgrupperna har skilda ansvarsområden. Bland annat ingår det inte i förskolechefernas uppdrag att ansvara för myndighetsutövning, som att besluta om betyg och åtgärdsprogram.

Ett annat skäl uppges vara att många förskole­chefer inte kan av­varas under en hel termin utan att verksamheten drabbas, eftersom de i betydligt högre utsträckning än rektorer är verksamma inom barngruppen.

Niclas Jacobsson invänder mot resonemanget.

— Jag förstår inte tanken. Vi är alla pedagogiska ledare och behöver liknande kompetens. Vad händer när en rektor inom förskola vill ta steget till grundskolan, behövs det då ytterligare utbildning? Och det här att barngruppen blir lidande … Det är ju bara att ta in vikarier, som i vilken annan verksamhet som helst, säger han.

Även Lärarförbundet är starkt kritiskt till förslaget, och anser att staten bör kompensera huvudmännen så att förskolorna inte drabbas under utbildningsperioden. ”Hur kan man tycka att en rektor bara behöver ett par veckors utbildning? Vi utgår ifrån att regeringen kommer att rätta till detta”, skriver förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand och Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman i en debattartikel i Lärarnas tidning.

Högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson avböjer att kommentera kritiken.

Betänkandet är nu ute på remiss och svaren ska lämnas senast den 27 oktober.

ur Lärarförbundets Magasin