Läs senare

Krav på friskolors ägare: Erfarenhet och pengar

Erfarenhet, lämplighet och ekonomiska förutsättningar att driva skolan i minst fem år. Det är kraven som Ägarprövningsutredningen vill ställa på friskolors ledningar. Riskkapitalbolagens öde får vänta till nästa utredning.


11 Feb 2015

Medborgarna förväntar sig att offentliga medel används till den skola, vård och omsorg de är avsedda för. Annars vill de inte betala skatt. Ungefär så motiverar Ägarprövningsutredningen sina förslag i det slutbetänkande – ”Krav på privata aktörer i välfärden” – som den särskilda utredaren Cristina Eriksson Stephanson lämnade till civilminister Ardalan Shekarabi på tisdagen. 
 

För att garantera att de som äger och driver fristående skolor och förskolor är seriösa och långsiktiga ska det i framtiden krävas insikt i och erfarenhet av verksamheten. Det betyder inte att samtliga ägare till en stor koncern måste kunna skola och skollagstiftning.

– Men kompetensen måste finnas i styrelsen, säger Cristina Eriksson Stephanson.
 

Utredningen har jämfört  tillståndsgivningen på skolan med andra områden, till exempel banksektorn och yrkestrafiken. Där får kontrollmyndigheterna får göra utdrag ur belastningsregistret och hämta information från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. 
 

Inte heller i framtidens friskolor ska ledningen och ägarna få ha brott eller en misskött ekonomi i bagaget.

Den som söker tillstånd ska kunna visa att det finns långsiktiga ekonomiska förutsättningar att driva varje skolenhet som ansökan avser. Det gäller även vid tillsynen. Betänkandet anger fem år framåt som ett möjligt riktmärke. 
 

Men något tidskrav för hur länge varje ägare måste behålla en skola föreslås inte.

– Ägare måste kunna sälja och bytas ut. Det viktiga är att skolan kan klara en period av nedgång och att det inte kommer som en överraskning för någon om det måste ske en avveckling, säger Cristina Eriksson Stephanson.
 

Ett av Alliansen motiv för att tillsätta Ägarprövningsutredningen var att ta ställning till riskkapitalisternas vara eller inte vara i välfärden. Men den nuvarande regeringen lyfte ut riskkapitalbolagen efter överenskommelsen med Vänsterpartiet i höstas. De ska i stället ingå i den kommande vinstbegränsningsutredningen som tillsätts inom kort. 

– Vår utredning ger inte utrymme för att exkludera några ägar- och driftsformer. Inte om personerna är hela och rena och har insikt och erfarenhet, säger Cristina Eriksson Stephanson. 
 

Den utökade prövningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Den ska betalas med avgifter från dem som söker tillstånd och anmäler ändringar till Skolinspektionen och kommunerna. 

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin