Läs senare

Kritik mot Pisa-statistik får mothugg

Kritiken mot Pisa-testerna får nu mothugg av Magnus Oscarsson, projektledare för Pisa i Sverige, som menar att den inte går att tillämpa på de svenska resultaten.

13 Apr 2011

Det är den danske statistikprofessorn Svend Kreiner vid Köpenhamns universitet som har undersökt testerna i läsförståelse från Pisa-undersökningen 2006. Med hjälp av Pisas egna tolkningsmodeller har han kommit fram till att resultaten kan tolkas på många olika sätt, och att rankningen därför inte går att lita på.

– Konsekvensen av mina analyser är att det inte går att säga hur rangordningen ser ut. Jag kunde få Danmark att bli som bäst trea och som sämst fyrtioetta, beroende på vilka frågor jag valde att analysera, säger Svend Kreiner till Sveriges Radio Ekot.

Sverige hamnade i sin tur på allt från fjärde till 31 plats i analysen, och Skolverket har uttryckt oro för att resultaten är missvisande.

Men enligt Magnus Oscarsson, projektledare för Pisa i Sverige och skolforskare vid Mittuniversitetet, har kritiken ingen betydelse för hur vi bör värdera de svenska elevernas resultat.

— Jag vill inte kommentera Svend Kreiners kritik i sig, som jag inte är tillräckligt insatt i. Men oavsett var de svenska eleverna placerar sig på rankningslistorna så kan vi se att deras kunskapsnivå sjunker jämfört med tidigare, säger han till Lärarnas tidning.

Magnus Oscarsson betonar att det är viktigt att kritiken inte resulterar i att man nu ignorerar de resultat som Pisa-undersökningarna visar.

– Vi vet exempelvis helt säkert att den sociala bakgrunden allt tydligare påverkar resultaten. Det vore mycket olyckligt att inte ta denna insikt på allvar.

Pisa-testerna görs av 15-åringar i drygt 50 länder var tredje år. Testresultaten blir till en rankinglista där länderna rangordnas.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin